Pedagoghundarna Oboy och Marshall har av Svenska Kennelklubben prisats som ”Årets sociala tjänstehundar”.
Till startsidan
Cecilia och Oboy, speciallärare respektive finsk lapphund.
Mitt jobb Specialläraren Cecilia Åkesson är eldsjälen som sprider den hundunderstödda pedagogiken över hela Skåne.
LÄS MER En specialpedagog måste stå rak i stormen
I Lunds kommun finns 15 hundar i pedagogisk tjänst, från förskola till gymnasium, och på F–3-skolan Vegalyckan hittar vi de finska lapphundarna Oboy och Marshall. På sin fritid bor de hemma hos matte Cecilia Åkesson, speciallärare och utbildad hundpedagog sedan 2014.
– Jag sökte mig till Vegalyckan 2018, inte minst för att skolan var positiv till hundunderstödd pedagogik. Vi såg goda resultat hos elever som behövde särskilt stöd.
För eleverna blir det mindre kravfyllt och mer lustfyllt.
Under ett år drev sedan Cecilia Åkesson en empirisk studie på Vegalyckan tillsammans med Lunds kommunlektor, för att studera hundens didaktiska roll. Det resulterade i en utvecklingsartikel som publicerades via medlemsorganisationen Skånes kommuner.
– Nu har vi forskning att luta oss mot, och det var också ett sätt att ge tillbaka till alla här som trodde på det, säger Cecilia Åkesson. I dag finns ett kommunalt politiskt beslut om att använda pedagoghundar i undervisningen.
Pedagoghundarna Oboy och Marshall har av Svenska Kennelklubben prisats som ”Årets sociala tjänstehundar”.
Varje elev här får ett personligt möte med hundarna varje läsår, men träffar dem även dagligen eftersom hundarna också agerar rastvakter.
– Alla barn känner hundarna, och för eleverna som får hjälp av dem i undervisningen blir det mindre kravfyllt och mer lustfyllt.
Bland annat är pedagoghundarna tränade att trycka med tassen på en knapp så att Cecilias inspelade röst spelas upp, barnen hör uppgiften och gör som hunden ”säger”.
– De vet såklart att det inte är hunden som pratar men när hunden trycker på knappen blir det också som att det är hunden som frågar, och hunden vill de hjälpa. Hunden är portalen till lek och fantasi som skapar ett lustfyllt lärande. Det är magiskt att se hur mycket som händer och vilken skillnad det gör.
LÄS ÄVEN
”Vi behöver fler specialpedagoger som forskar”
Han når eleverna som andra lärare misslyckats med
Fackböcker En trygg och förutsägbar skolmiljö minimerar antalet konflikter och stärker skolutvecklingen. Så hur gör vi? En ny bok samlar svaren.
Mitt jobb Att utbildning kan leda långt är Åsa Lyrberg ett levande bevis på – förskolläraren och specialpedagogen som i dag är högskoleforskare och uppmuntrar fler att pröva vingarna.
Krönika Skrivundervisning genomförs inte genom att dela ut skrivuppgifter, menar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika Verksamheten i samhället som kräver blind lydnad är inte skolan, inte försvaret, inte ens våra fängelser – utan de kriminella gängen. Just därför måste skolan gå åt motsatt håll, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Special På Helenelundsskolan är kontakten med vårdnadshavare central för både lärandet och elevernas utveckling – och speciallärarna är pådrivande.
Debatt Den hårda systemkritiken är berättigad och viktig, men ”vi får inte låta kritiken mot systemet glida över i uppgivenhet inför vår egen professionella kraft”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”När vi tappar den gemensamma tron på att vi kan påverka våra elever i en positiv riktning slutar vi att försöka”.
Mitt jobb Specialpedagogen Heléne Jörgensen fasar för en framtida skola där eleverna själva lastas för problem som är systematiska.
Krönika Regeringens önskemål om utestängning av elever från klassrummen är dupt problematiska eftersom det ofta är barn med funktionsnedsättning eller i social utsatthet det handlar om, skriver gymnasieläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika Specialpedagogiks redaktör inleder det nya numret av tidningen med tankar om den kommande elevhälsoreformen.
Krönika ”Det hänger inte ihop.”
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika ”När vi börjar tala om elever som gråzoner förskjuter vi nästan automatiskt fokus från verksamhetens ansvar till individens brister”, skriver specialläraren Davor Delic.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika Källarvåningar, vårdcentraler, gamla förskolor, avskilda korridorer – anpassad skolverksamhet flyttas allt oftare till överblivna utrymmen. Specialläraren och krönikören Denice Sverla larmar om en regeringssatsning utan innehåll.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Varför pratar vi så lite om elevsyn, trots att den dominerar hela skoldebatten? Specialläraren Niclas Fohlin varnar för att låta oron vinna över hoppet.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Specialpedagogik ”I Finland ges särskilt stöd till en fjärdedel av eleverna, i Sverige har knappt 7 procent av eleverna ett åtgärdsprogram, som är villkoret för att få särskilt stöd”, skriver tolv lärare i ett debattsvar till de 110 forskarna och universitetslärarna.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Specialpedagogik Om specialpedagogernas nuvarande yrkesroll begränsas får Sverige ett stort samhällsproblem, varnar 110 forskare och universitetslärare på Aftonbladet Debatt.
Särskilt stöd Eleven med autism började sjuan med goda betyg i alla ämnen – men var underkänd i de flesta när hon gick ut nian. Nu har tingsrätten fällt hennes skola för diskriminering, när den inte upprättade ett korrekt åtgärdsprogram.
Specialpedagogik Nya numret av Specialpedagogik har kommit – årets sista, med bland annat ett stort tema om distansundervisning som särskilt stöd. Redaktör Häglund hälsar välkommen i en orolig tid.
Krönika Att leda anpassad skola är som att kliva rakt in i skolans mest komplexa och mest avgörande uppdrag. Det kräver mod, envishet och ibland en femårings orubbliga tro på att allt går att lösa.
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
Elevhälsa Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Elevhälsa Piteå kommun tog hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att stärka skolhälsan med hjälp av en mer medveten rastverksamhet. Det gav resultat.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”I stället för gedigen analys av skolans behov verkar regeringen basera sin politik på vad som trendar på X”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Pedagogik Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.