Förskolan lagar mat från grunden och barnen är delaktiga i köket.
Här är måltiderna en stor del av undervisningen
Från jord till bord på riktigt. Nyskördade morötter levereras av barnen rätt in i köket till Elisabeth Jakobsson, föräldrakooperativet Gåvans husmor.
Måltidspedagogik Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten. Här odlar, skördar, luktar och smakar barnen på allt.
På Gåvans föräldrakooperativ är det viktigt att jobba med hållbar utveckling på olika sätt med barngruppen. Ett sätt är att lyfta hållbarhetsarbetet via måltidspedagogiken. På förskolan i Mörsil i Åre kommun blir alla måltider, frukost, lunch och mellanmål, en viktig del i arbetet. Här är alla
33 barn i åldern 1–6 år delaktiga på sin nivå.
Måltidspedagogik är ett förhållningssätt till maten och måltider – innan, under och efter. Det kan handla om vad pedagogerna säger till barnen innan de ska äta, hur de väcker deras nyfikenhet och hur de presenterar maten. Målet är att barnen ska få ett mervärde av måltiden och kunskap om vad som är viktigt för vår hälsa och välbefinnande, och för klimatet och miljön.
Skapar en relation till maten
De vill också ge barnen en relation till maten, från jord till bord, genom att själva till exempel odla potatis. Barnen har satt potatis, sett den växa och sedan grävt upp den för att leverera till köket, där den tillagats till lunchen. På gården har förskolan turen att ha vinbärsbuskar, rabarber, äppelträd och ett plommonträd. Barnen har sett träden blomma och följt frukten och bärens utveckling för att sedan få smaka dem i smoothies eller sylt.
– Nu ser vi fram emot nästa steg i vår matpedagogik och hållbarhetstänk, mikrogrönt. Mikrogrönt kräver minimalt med vatten, utrymme och resurser jämfört med vanlig odling, berättar läraren i förskolan Anna Toutin.
Så jobbar vi med måltidspedagogik
1. På föräldrakooperativet Gåvan i Åre är hållbarhetsarbetet centralt och måltidspedagogiken går som en röd tråd genom verksamheten. Förskolan vill ge barnen grunderna till att skapa en hållbar värld, genom att odla, känna matglädje och få hälsosamma matvanor. Alla 33 barn i åldern 1–6 är delaktiga på sin nivå.
2. Förskolan vill också ge barnen en relation till maten, från jord till bord, genom att själva odla till exempel potatis och morötter. Att få sätta fröer, vattna, sköta och sedan skörda.
3. Förskolegården är som ett skafferi då man har turen att ha vinbärsbuskar, rabarber, äppelträd och ett plommonträd. Barnen kan följa frukten och bärens utveckling och är nu flitiga skördare. De får använda sina olika sinnen, känna jorden, lukta på nyplockade plommon och smaka.
Barnen får sätta fröer, vattna, skörda och smaka.
4. Det som skördas ges till kockarna i förskolans kök och blir till smoothies, sylt till frukostgröten, sallader samt en och annan paj. Genom att utforska måltiden med alla våra sinnen berikar vi upplevelsen och alla får träna på nya smaker.
5. Vid dagens alla måltider lever måltidspedagogiken, där ett mål är att ge barnen möjlighet att äta i sin egen takt och upptäcka olika smaker. ”Nästa steg i vårt hållbarhetstänk är att odla mikrogrönt, det kräver minimalt med vatten, utrymme och resurser jämfört med vanlig odling. Det växer oerhört snabbt och är extremt näringsrikt”, berättar Anna Toutin, lärare i förskolan.
LÄS OCKSÅ:
Mat eller tjat – att lyckas med måltiderna i förskolan
Minikockarna ordnar mellanmålet på förskolan
Mataffären fick fantasin att flöda
Barnen sticker ut – och hjälper insekter och djur
Knepet som fick samlingen att lyfta
Lyssna på förskolan:
