Jobben AI inte kan ta över: Satsa på yrkesutbildningar
Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, ser praktiska yrken som vinnare när AI förändrar arbetsmarknaden. Foto: Stock adobe och Sara Yazdanfar.
Nyheter När AI tar över allt fler arbetsuppgifter står de praktiska yrkena stadigt. Hantverkare, installatörer och undersköterskor hör till dem som inte kan ersättas av AI. Nu måste fler få chansen att välja ett praktiskt yrke, anser LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö.
Arbetsmarknaden håller på att förändras. Till stor del på grund av AI. Och efterfrågan på många klassiska yrkesarbetare är stor. Det skriver Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, och Christoffer Järkeborn, koncernchef på installationskoncernen Nimlas, i en debattartikel i Expressen.
Arbetsmarknaden skriker efter yrkeskompetens som inte går att automatisera bort. Här syftar Torbjörn Hållö och Christoffer Järkeborn på yrken som hantverkare, installatörer, anläggningsarbetare och rörmokare. Samtidigt kan arbetsuppgifter inom exempelvis bokföring, kommunikation, analys och programmering lättare ersättas av AI, där arbetslösheten stiger.
Överakademiserat samhälle
Budskapet är tydligt. Den kommande regeringen måste ta på sig ansvaret för att fler ska kunna gå yrkesutbildningar och utbilda sig till ett praktiskt yrke.
– Vi behöver tänka nytt. Dagens samhälle är överakademiserat. Akademiker har ett betydligt tuffare arbetsmarknadsläge i dag. Kanske bör akademiker omskola sig till yrkesarbetare i större utsträckning, säger Torbjörn Hållö och fortsätter:
– Jag brukar säga att vi nästan har misshandlat yrkesutbildningssystemet under många år. Man tog bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen, vilket gjorde att medelklassen slutade skicka sina barn till gymnasieskolans yrkesprogram. Men man kan se ett visst skifte redan nu. Yrkesprogrammen har lite fler sökande, men ökningen är blygsam.
Inspireras av andra länder
Torbjörn Hållö vill se förändringar.
– Vi måste utveckla system som gör det möjligt att ställa om mitt i livet. Vi behöver se över yrkesprogrammens utformning och inspireras av länder som Norge, Danmark och Tyskland.
Där finns det mycket att lära, enligt Torbjörn Hållö.
– Vi har mindre inslag av lärlingar och den typen av system, som fungerar bra. Där har man även ett mer utvecklat partssystem där fack och arbetsgivare är mer involverade i yrkesprogrammen.
Ett annat dilemma är att för få arbetsgivare erbjuder APL-platser. Här behöver arbetsgivarna ta sitt ansvar, anser han.
– Arbetsgivarna måste erbjuda elever platser, men för att kunna göra det måste det finnas ett bra system.
Finns det något du vill säga till yrkeslärare i det här sammanhanget?
– Det är ett framtidsyrke. Det är min bedömning, och min förhoppning är att fler ungdomar kommer att vilja läsa yrkesprogram. Vi pratar mycket om att exempelvis elektrikeryrket inte går att ersätta med AI, men vi ska inte glömma att det även gäller undersköterskor och den typen av arbeten, säger Torbjörn Hållö.
LÄS ÄVEN:
Yrkesprogram vinnare i AI-eran
