Yrkesläraren Alex Olausson är anställd av Arctic paper. Foto: Fredrik Jalhed.
Till startsidan
För en oinvigd kan fabriksmiljön vara omtumlande med dess enorma ytor. Från vänster: Yrkesläraren Alex Olausson och eleverna Anna Hunt Rosén och Neo Claesson. Foto: Fredrik Jalhed.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag. En av yrkeslärarna är dessutom anställd på företaget, som även betalar hans lärarlön.
Det dunsar, fräser och slamrar. Ljudet från papperstillverkningsmaskinerna tränger sig på trots hörselskydden. Dessutom är det extremt fuktigt och varmt, lite som en het solig sommardag. Inne i kontrollrum ”PM8” mitt i fabriken – pappersmaskin 8 – är det däremot både svalt och tyst. De tre operatörerna på skiftet vakar över skärmarna framför sig, där siffror, diagram och kameraövervakningsbilder visar att papperstillverkningen rullar på som den ska.
Lektioner på industrigolvet ökar elevernas motivation enormt.
För en oinvigd kan fabriksmiljön vara omtumlande med dess enorma ytor och bullrande stora valsar där pappersmassan avvattnas, pressas och torkas för att till sist förpackas och märkas av speciella robotar. Men för eleverna Anna Hunt Rosén, 17 år, och Neo Claesson, 18 år, är ingenting främmande, för dem är tillverkningsverkligheten i fabriken ett återkommande inslag i utbildningen. De går industritekniska programmet.
– Man får en bättre helhetsbild av arbetslivet här än man skulle få på en vanlig gymnasieskola. Det blir väldigt verkligt på det här sättet. Vi kan även göra vår praktik här. Det är som en provanställning eftersom de hela tiden har koll på både vår närvaro och vårt skolarbete. Vi blir färdigpaketerade att gå direkt ner och jobba, säger andraårseleven Anna Hunt Rosén med ett leende.
Yrkesläraren Alex Olausson är anställd av Arctic paper. Foto: Fredrik Jalhed.
Processtekniska gymnasiet i Munkedal är en kommunal skola, förlagd i Arctic Papers lokaler. Företaget är skolans hyresvärd, som dessutom betalar och tillhandahåller en av yrkeslärarna, Alex Olausson. Han arbetar 80 procent som lärare och resterande tid som utbildningssamordnare på företaget.
– Det är en stor fördel att kunna använda Arctic Paper som utbildningsverktyg, att kunna gå ner i fabriken och visa eleverna hur det fungerar i verkligheten. Att ha lektioner på industrigolvet ökar elevernas motivation enormt, säger han.
Därefter tillägger skolans andra yrkeslärare, Emil Andersson, att alla äter i den gemensamma matsalen där eleverna träffar sina blivande chefer och kollegor, de blippar in sig genom grindarna och fostras in i verksamheten.
– Utbildningen är lite som en tre år lång arbetsintervju, säger han.
Alex Olausson betonar att utbildningen inte skulle vara möjlig utan samarbetet med kommunen som står för det traditionellt skolrelaterade, exempelvis läroplan, ämneslärare, syv, skolsköterska, kurator och liknande.
Kan det finnas en risk att era elever blir för nischade, att de bara kommer passa in just hos Arctic Paper?
– Nej, men visst är utbildningen nischad för tillverkningsindustrin, fast det är ett väldigt brett innehåll i utbildningen. Eleverna får en gedigen, bred bas. Nischad blir man först när man kommer ut och jobbar, säger han.
Att eleverna får ta del av det dagliga arbetet på bruket är ett värdefullt inslag i utbildningen. Till höger: Anna Hunt Rosén och Neo Claesson. Foto: Fredrik Jalhed.
Skolan följer läroplanen, där kan ingen påverka. Några orimliga krav på kursupplägget från företagen som ingår i samarbetet kan han heller inte se.
– Skolan följer läroplanen, där kan ingen påverka. Men om en samarbetspartner tycker att de som kommer ut i arbete behöver mer matematikkunskaper exempelvis, ja då försöker vi forma utbildningen så att vi får in mer matematik i de olika momenten. Jag kan faktiskt inte se några nackdelar eller utmaningar med vår utbildning, bara fördelar. Om vi går igenom mer nischade moment tar vi ibland hjälp av våra experter nere i fabriken som delar med sig av sin kunskap och erfarenhet med eleverna. Det är bra, säger Alex Olausson.
– Och jag som har arbetat på Preem innan kan berätta om skillnaderna på de olika arbetsplatserna, inflikar Emil Andersson.
Teknikintresset är det som i första hand får eleverna att söka sig till skolan, inte för att kompisar går här, berättar Alex Olausson. Skolans lärare i svenska och samhällskunskap, Josefina Karlsson, berättar att det ibland kan vara svårt att motivera eleverna till hennes och de andra lärarnas vanliga ämnen.
– Min utmaning är att få dem att förstå varför även våra ämnen är viktiga, och vi försöker integrera det tekniska så mycket det går. Exempelvis får de skriva funktionsbeskrivningar, rutiner och instruktioner kopplat till industrin, säger hon.
Samarbetet mellan skola, industri och kommun, och sättet det främjar kompetensutvecklingen i regionen, har prisats. Förra vintern kammade de hem priset som årets samverkansföretag på Teknikcolleges rikskonferens, i konkurrens med 3 000 andra företag.
Arctic Paper och Processtekniska gymnasiet gör alltså sitt bästa för att bidra med en del av de processoperatörer som industrin behöver.
Av Svenskt näringslivs rapport ”Tillväxtagenda 2025” framgår att det kommer saknas drygt 230 000 yrkesarbetare år 2040 om inget görs åt saken. De vill att företag och branscher ska få större inflytande över gymnasial utbildning när det gäller innehåll, kvalitet och dimensionering. Men företagen måste också dra sitt strå till stacken påpekar Alex Olausson.
– Ofta förväntas den andra parten att göra mera. Industrin har också ett jobb att göra. Den måste bli bättre på att marknadsföra sig och bjuda in. Företagen vill dessutom ofta ha resultat med en gång, när industrin vill ha personal behöver de det nu direkt, men det funkar inte med snabba lösningar. Det här är ett långsiktigt arbete, förklarar han.
Arctic Paper jobbar aktivt tillsammans med kommunen för att öka intresset för industrin. Företaget deltar på mässor, erbjuder prao-platser och varje år bjuds elever i årskurs 5 in till företaget på besök, även elever i kranskommunerna.
Men det är inte så komplext som man kan tro.
Processtekniska gymnasiet har numera två inriktningar. Inför årskurs två får eleverna välja om de vill lära sig mer för att bli processoperatörer eller arbeta med underhåll som drifttekniker.
Neo Claesson, som går tredje året på utbildningen, tycker att utbildningen passar honom perfekt, och att det finns många fördelar.
– Det är ett bra val med många möjligheter till olika jobb och det är extra bra att få se hur det fungerar på riktigt, säger han.
Han bor i Uddevalla och fick upp ögonen för skolan i Munkedal på högstadiet då de fick ”skugga” olika arbetsplatser och utbildningar. Kurskompisen Anna Hunt Rosén, som bor i Munkedal, hade redan tidigt koll på bruket, bland annat genom vänner till familjen och kompisar som gått på skolan. Hon är en av få tjejer på utbildningen men det stör henne inte.
– Det är en teknikbaserad linje och tjejer kanske tycker att det är mycket att ta in. Men det är inte så komplext som man kan tro, säger hon.
Skolan jobbar aktivt med att öka andelen tjejer, men för närvarande är det bara fyra tjejer av totalt 37 elever. Arbetslöshet är knappast något eleverna behöver oroa sig för. Framtiden ser ljus ut.
– Visserligen finns det inga garantier för arbete, men om eleverna tycker att det är kul och visar framfötterna har de väldigt goda chanser att få jobb. Ungefär hälften av våra cirka 150 operatörer har gått på skolan, precis som jag, säger Alex Olausson.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Panelen När elever behöver extra stöd blir kontakten med hemmet avgörande – men hur gör man det i praktiken och hur mycket tid kan det krävas? Vi frågade fyra lärare.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Yrkesprov är inget nytt på ETG College. Där har eleverna testats mot branschens krav i över ett decennium.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Reportage För yrkeslärarna Mehrzad Yarbakht och Ricardo Cuadra är föräldrakontakt inget som enbart sätts in vid kris. Det är ett långsiktigt arbete som börjar redan första veckan i ettan, för alla elever. Resultatet är ökad närvaro, tryggare elever och färre konflikter.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Krönika Yrkesprogrammen ska lösa allt – men utan mer tid och stöd. Är det rimligt? Anna-Karin Hallonsten om ökade krav och pressen på yrkeslärarna.
Nyheter I dag finns ingen nationell gräns för hur mycket lärare ska undervisa. Nu föreslår regeringen ett högre maxtak för yrkeslärare än för andra gymnasielärare, något som väcker kritik.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Debatt När yrkesprov likställs med gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden, skriver forskaren Martina Wyszynska Johansson.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Forskning Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.