Sofia Grimm: Knyts fritids ännu närmare skolan med nya läroplanen?

Mycket känns igen i förslaget på nya kapitel 5 för fritidshemmet, men jag tycker mig se en tätare sammanflätning med skolan, där fritidshemmet får ett ännu starkare kompensatoriskt uppdrag, skriver Sofia Grimm.

Hur vi ska ta oss an de nya skrivningarna för fritidshemmet i läroplanen kommer att bli min tankeprocess framöver. I mångt och mycket ställer jag mig positiv till nya kapitel 5 för fritidshemmet. Det finns många igenkänningsfaktorer, exempelvis från de kunskapsområden vi nu har i läroplanen. Men jag tycker mig se en tätare sammanflätning med skolan, där fritidshemmet får ett ännu starkare kompensatoriskt uppdrag i förhållande till skolan.

Under de senaste åren har jag observerat att debatten om fritidshemmet ofta kretsat just kring fritidshemmets uppdrag och hur verksamheten ska kunna behålla en egen identitet och inte bli för lik skolan, som är målstyrd på ett helt annat sätt.

Tar vi kanske ett steg i den riktningen nu? Följdfrågan faller sig naturligt: Är det bra eller dåligt? Jag är själv inte klar i tankarna där. Känner mig alltid lite kluven kring just detta. Jag tänker i grunden att elevens hela dag alltid är viktig för det livslånga lärandet.

Pedagogen får aktiv lekroll

Det finns mycket att grotta i och allt får inte plats här, men jag vill lyfta leken. Det är roligt att leken får en mer central roll. Lek, som är avgörande för elevernas hälsa och välmående. Under mina år i fritidshemmet har jag upplevt att lek gärna hamnar under kategorin ”fri lek”, där kanske en tendens kan vara att pedagogen backar och låter eleverna göra sin grej.

I det nya läroplansförslaget lyfts leken på ett sätt där pedagogen blir en aktiv och viktig vuxen i alla olika delar i leken. Men det ställer också krav på det pedagogiska hantverket. Hur görs det då? Att kunna läsa av en situation där lek pågår och veta när och hur vi bör kliva in och ut. Vägleda i problemlösning eller ge verktyg för att komma vidare. Hur det hantverket kring lek ska göras är ett exempel på pedagogisk diskussion jag ser framför mig att vi behöver ha på alla våra fritidshem i landet. Jag välkomnar det samtalet – givetvis.

Kanske ger det utrymme för pedagogiska insikter och delgivning av erfarenheter. I samtalet behöver det finnas en förståelse varför leken är viktig. Samt kunskapen om när och hur en pedagog kan kliva in för att stötta leken. Det är väl just det som är en pedagogisk bedömning.

Behöver prata om vad lek är

Men är det här något nytt egentligen? Pedagogiska samtal om leken och dess betydelse borde egentligen vara en självklarhet. Kanske hjälper den nya läroplanen att sparka i gång ett starkare ”hur”-arbete utifrån hur texten är formulerad. Undervisningsstrategierna som nämns visar mer hur vi ska arbeta och här tror jag att just det kan vara goda underlag för pedagogiska diskussioner på våra gemensamma möten för all personal på fritidshemmet, oavsett pedagogisk utbildning. Här behöver vi grotta i det pedagogiska samtalet om lek. Vad det innebär i praktiken och i verksamheten på varje skola.

Samtidigt behöver det finnas kunskap om det pedagogiska hantverket för att samtalet på fritidsmötet ska nå en djupare nivå och bidra till att det kollegiala pedagogiska arbetet breddas och når fler elever. Spinner vi vidare här så kommer vi till behovet av tid för att göra allt detta, behovet av ledarskap, behovet av rutiner. Ja, listan är lång.

Som skolledare känner jag stort ansvar för att på sikt ta mig an detta som ansvarig för fritidshem. Det ställer stora krav på mig att systematiskt skapa förutsättningar och på ett tydligt och görbart sätt implementera ett arbete där verksamheten och läroplanen verkligen flätas samman.

Sofia Grimm, biträdande rektor i Järfälla, utbildad lärare i fritidshem.

LÄS OCKSÅ:

Så blir nya läroplanen för fritidshemmet

Grimm: Omsorgen om barnet måste komma först

Grimm: Samarbetet med lärarna i skolan är avgörande