Lärare i fritidshem ofta ”spindeln i nätet” på skolan

LÄS OCKSÅ: Här uppskattar föräldrarna utvecklingssamtal på fritidshemmet

Redan 2020 skrev hon en artikel till Skolverkets kompetensutvecklingsmaterial med titeln ”Fritidshemmets samverkan med hem och vårdnadshavare” där budskapet var tydligt: 

”Personalen i fritidshem blir representanter också för skolans värld som en ’spindel i nätet’ eftersom de träffar vårdnadshavarna oftare än skolpersonalen, när elever både lämnas och hämtas.”

– De samtal som fritidshemmet har med föräldrar har ofta en annan karaktär än samtalen i skolan, säger hon. De handlar mer om relationer och om det sociala, vilket gör dem till en viktig del av samarbetet mellan hem och skola.

Fortsatt pandemi-effekt i föräldrakontakter

Catarina Andishmand undervisar på grundlärarprogrammet på Göteborgs universitet med inriktning mot fritidshem, och har arbetat i både förskola, skola och fritidshem. 

Hennes intresse för att utveckla fritidshemmets kontakter med föräldrar gjorde att institutionen i flera kurser utvecklade momenten som handlade om samverkan med vårdnadshavare. Och inte bara det: Under studenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) ska de, tillsammans med sina handledare, kartlägga hur samverkan ser ut med vårdnadshavarna. 

– Handledarna och den övriga personalen på fritidshemmen blev väldigt entusiastiska över uppgiften. Handledarna har själva sagt i intervjuer med oss att de ändrat en del rutiner efter studenternas kartläggningar.

På vilket sätt?

– De kom på nya sätt att samverka med föräldrarna. Någon satte upp en aktivitetstavla i tamburen, en annan startade ett Instagramkonto där föräldrarna kunde få löpande information.

Även studenterna själva uppskattar arbetet med föräldrakontakter, några har valt ämnet för sina examensarbeten. På institutionen har man också, tack vare studenternas VFU, fått nya insikter om samarbetet mellan fritidshemmen och vårdnadshavare. 

Också en illavarslande insikt:

– Studenternas enkäter med fritidshemmen visar att pandemin har haft bestående negativa effekter på föräldrakontakterna. Under pandemiåren fick man ju inte gå in och prata med personalen och på flera fritidshem har det fortsatt så, föräldrar tillbringar mindre tid i kapprummet än tidigare.

Vilka effekter har det fått på samarbetet?

– Det har definitivt försvårat. För lärare i fritidshem handlar mycket om sociala relationer, de vill lära känna föräldrar, vill kunna se gester och uttryck. När de inte träffas får de inte heller samma insikter i hur det står till i familjen och hur barnen mår därhemma.

Olika runt om i landet

Avhandlingen handlade om fritidshem i tre typer av miljöer: i förorten, på landet och i tätort. Där slogs hon av att relationerna med föräldrar skiljde sig åt.

– De var mest ansträngda i tätorten, där var föräldrarna som mest krävande, ställde olika krav på verksamheten och ifrågasatte mer. Det var helt enkelt svårt att skapa smidiga relationer. 

I sin forskning har hon i synnerhet studerat fritidshem i socialt utsatta områden.

– Där kan det vara svårare med skriftlig kommunikation på grund av språkförbistring, och därför extra viktigt att bjuda in föräldrar till aktiviteter, som ”öppet hus” eller vernissage. Då skapas fler möjligheter till informella samtal. 

Sedan har Catarina Andishmand ytterligare ett budskap till alla arbetslag på fritidshemmen:

– Försök utveckla en samsyn i frågan, diskutera sins-emellan var gränsen går mellan det professionella och privata i relationen med vårdnadshavarna. Det är viktigt att ni har tänkt igenom detta som arbetslag och formulerat tydliga strategier för samverkan, exempelvis hur ni kommunicerar och vilka kanaler som används.

LÄS OCKSÅ:

Här uppskattar föräldrarna utvecklingssamtal på fritidshemmet