Forskaren: Så kan våldet i fritidshemmen stoppas

Schemalagd planeringstid är en viktig aspekt för att få bukt med det våld som många lärare och annan personal på fritidshem utsätts för.

– Det behövs kollegiala samtal om barnen och deras behov. Utan planerings – och mötestid blir det inga naturliga kontaktytor mellan yrkesgrupperna och det ökar risken för isolering i arbetet. Möjligheten att ta del av varandras erfarenheter begränsas, säger Julia Wester, doktorand i etnologi vid Södertörns högskola.

Kartlägga riskfyllda situationer

I slutet av maj lägger hon fram sin avhandling där hon studerar kroppslig interaktion mellan personal och barn i fritidshem. Ett av kapitlen handlar om våldsamma handlingar mot pedagoger. Julia Wester pekar bland annat på vikten av att veta vilka situationer som är svåra för barnen och som kan resultera i att några av dem använder våld.

– En kartläggning kan till exempel visa: I vilka situationer sker det här? Vad ledde fram till det här under dagen? Vilka strategier behöver barnet lära sig för att hantera dessa situationer?

Stora barngruper en förklaring

När lärare och annan personal utsätts för våld är de stora barngrupperna ofta en del av förklaringen. En barngrupp på fritidshem kan bestå av 100–150 barn. Det skapar trängsel och fritidshemmen finns ofta i lokaler som inte är gjorda för verksamheten. Då ökar risken för slitningar och våldsamma situationer.

Som en del i avhandlingsarbetet har Julia Wester intervjuat personalen på två fritidshem. Flera av medarbetarna vittnar om att de utsatts för slag och sparkar och andra former av våld från barnen.

Våldet normaliseras

Samtidigt mötte hon hos personalen en långt utvecklad empati och omsorg om barnen, som kan normalisera förekomsten av våldsamma handlingar.

– Pedagoger kan uttrycka det genom att säga att de kan ta ett slag och att det inte gör något. De lämnas ensamma med sin kropp som enda verktyg.

Julia Wester framhåller att det knappt finns någon forskning om våld mot fritidshemspersonal. Sveriges Lärare har tidigare visat att lärare i fritidshem är en särskilt utsatt grupp.

– Det kan finnas mycket skam och prestige kring att bli slagen av barn. Pedagoger vill skydda barnen och ha ett empatiskt förhållningssätt och tar därför sällan upp det som ett problem i samtal med chefen. Man ser det som en del i arbetet. Därför är det viktigt att lyfta detta som en arbetsmiljöfråga, inte bara för lärare och annan personal utan även för barnen.

Olika aspekter av kroppskontakt

I de delar av avhandlingen som inte handlar om fritidshemspersonlens utsatthet för våld belyser Julia Wester olika aspekter av fysisk närhet, kroppslig integritet, misstänkliggörande av manliga pedagoger och hur pedagoger använder beröring för att skapa ordning på fritidshem.

LÄS OCKSÅ:

Kaoset på fritids: Forskare söker orsaker bakom våldet

Debatt: Våldet hör till vardagen för lärare i fritidshem

Lärarnas egna ord om våldet: ”Kallar mig hora”

”Närhet en central del i arbetet”

Trånga lokaler ökar risken för våld