Ny studie: Gymnasiearbetets teorikrav är orimliga
Skolverkets skrivningarna hamnar så långt ifrån praktiken att de blir svåra att använda, konstaterar forskaren Jack Fägrell.
Forskning
Enligt styrdokument och vägledningar ska elever i sina gymnasiearbeten behärska vetenskapliga teorier och metoder. Det kan gå på naturprogrammet, men är hart när omöjligt på samhällsprogrammet, visar en ny avhandling.
– Där är teorierna ännu mer komplicerade och Skolverkets riktlinjer alltför luddiga, säger Jack Fägrell.
Jack Fägrell är själv högstadielärare i botten, i svenska och engelska, och har länge intresserat sig för elevers skrivande. I sin avhandling vid Uppsala universitet har han gett sig i kast med vetenskapligt skrivande på gymnasiet.
Han ville undersöka den förändring som skedde i och med läroplanen 2011 då gymnasiearbetena ersatte ”projektarbeten” som var en lite friare form av enskilda arbeten. Nu skulle eleverna, i sina gymnasiearbeten, visa att de var förberedda för högskolestudier.
De skulle utgå från vedertagna teorier och metoder och deras arbeten skulle ”redovisas på ett sätt som efterliknar de redovisningsformer som förekommer inom relevanta högskoleutbildningar”, som Skolverket formulerar det.
– Jag ville titta närmare på hur detta skulle gå till och hur eleverna klarat det.
Svårast på samhällsprogrammet
Jack Fägrell gick därför igenom styrdokument, utredningar och vägledningar. Och han studerade 181 gymnasiearbeten från samhälls- och naturprogrammen på sex olika skolor.
– På naturprogrammet visade sig uppgiften inte riktigt lika svår, där lyckades många av eleverna göra egna vetenskapliga undersökningar med experiment och laborationer. Och i slutändan kunde de testa sina hypoteser mot färdiga resultat.
Av de 181 undersökta gymnasiearbetena var fler än hälften från samhällsprogrammet och ytterst få kunde visa upp någon typ av resultat från en undersökning.
– Enligt styrdokumenten ska de ”behärska samhällsvetenskapliga teorier och metoder”, men de flesta arbeten kunde inte uppvisa detta eller gjorde det bara i begränsad omfattning. Det vanliga var att de gjort litteratursökningar i någon fråga, refererat materialet och skrivit texter som drar åt faktareportage.
Styrdokumenten blir oanvändbara
Det behöver inte vara dåliga arbeten, betonar han, men de överensstämmer inte med målen i riktlinjerna för gymnasiearbetena.
– Några hade gjort egna undersökningar med enkäter och intervjuer för att få svar på en viss fråga, men inte heller dessa elever uppfyllde kriteriet att luta sig mot etablerade teorier.
Kraven verkar för höga, eller?
– Jag tycker det, eleverna kan inte förväntas förstå dessa komplicerade teorier. Det är en väldigt svår uppgift.
Lärarna godkänner ju de allra flesta gymnasiearbeten på programmet, struntar de i skrivningarna i styrdokumenten?
– Nej, de struntar nog inte i dem, men skrivningarna hamnar så långt ifrån praktiken att de blir svåra att använda.
Med åren borde väl myndigheterna ha skruvat på formuleringarna i policydokument och vägledningar? Men det har inte skett, eller?
– Nej, jag har inte sett några justeringar. Men jag tycker att det borde göras. Och instruktionerna till både lärare och elever borde bli tydligare. Vad menas med det vetenskapliga i gymnasiearbetena? Det är oklart idag.
Han berättar att forskningen om gymnasiearbetena är knapphändig, men de rapporter och artiklar som skrivits i ämnet ligger ganska nära de slutsatser han själv kommer med.
LÄS ÄVEN
Skarpt läge med gymnasiearbetet
Rollspel som vässar gymnasiearbetet
”Gymnasiearbete gör skillnad – så här kan det bli ännu bättre”