Debatt: Varför görs inte mer för att få fler yrkeslärare?
Hanna Cederqvist och Johan Olsson, policyexperter inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, vill se fler yrkeslärare och skarpare reformer för att möta arbetslivets behov.
Debatt Yrkeslärarna är avgörande för att utbilda framtidens arbetskraft. Men vägen in i yrket är krånglig, karriärvägar saknas och för få söker. Nu krävs samordnade reformer för att vända utvecklingen, skriver Hanna Cederqvist och Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.
Bristen på yrkeslärare har länge varit ett diskussionsämne. Svenskt näringsliv, branschorganisationer och många andra har länge påtalat att bristen på behöriga yrkeslärare skapar problem i dag och den riskerar att skapa ännu större problem framöver. Ändå görs det för lite för att lösa problemen och politiken och lärosäten har inte tagit tillräckliga initiativ för att vända utvecklingen. Nu när lärarutbildningarna ska göras om finns ett väldigt bra tillfälle att också ta tag i yrkeslärarfrågan. 2040 riskerar vi att sakna drygt 230 000 yrkesarbetare. Ska de kunna utbildas måste vi ha fler yrkeslärare.
Det saknas tydliga karriärvägar.
Redan i dag ser vi brister i yrkesutbildningarnas kvalitet och relevans. Bland annat genom en för svag genomströmning. Här spelar yrkeslärarna en central roll, både i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. En återkommande utmaning är att för få vill bli yrkeslärare. Kunskapen om yrkesläraryrket är för låg, och det saknas tydliga karriärvägar och vägledning. Möjligheten att läsa med omställningsstudiestöd behöver stärkas. Antagningsprocessen till yrkeslärarutbildningen är dessutom krånglig; många sökande bedöms som obehöriga, ofta för att de inte lyckats validera sina yrkeskunskaper. Här krävs en effektivare valideringsprocess där branschens kompetenskrav ligger till grund för bedömningen. Generellt behöver branschernas inflytande i alla delar stärkas.
Kontinuerlig kompetensutveckling
Även om genomströmningen är något bättre än på andra lärarutbildningar är den alldeles för dålig. I dag är 45 procent av yrkeslärarna obehöriga, vilket visar att bättre möjligheter att studera parallellt med arbete behövs, med incitament för både individ och arbetsgivare. Dessutom behöver yrkeslärare kontinuerlig kompetensutveckling för att hålla sina yrkeskunskaper aktuella. Det är även viktigt att yrkeslärarna har nära kontakt med det lokala arbetslivet för att säkerställa kvalitet och relevans i utbildningen, vilket bland annat kan ske genom programråd och yrkesråd.
För att vända utvecklingen behövs samordnade insatser från näringslivet, utbildningsväsendet och politiken.
- Vägarna till att bli yrkeslärare behöver marknadsföras bättre, så att fler yrkeskunniga ser möjligheten att bli behöriga yrkeslärare.
- Vägen in i yrkesläraryrket måste förenklas, valideringsprocessen måste effektiviseras och antagningen bör bli mer tillgänglig.
- Flexibla lösningar och ekonomiskt stöd är nödvändiga för att underlätta kombinationen av arbete och studier.
- Samtliga lärosäten som ger yrkeslärarutbildning bör säkerställa att utbildningen kan genomföras inom ramen för omställningsstudiestödets 44 veckor.
- Bedömningen av yrkeskunskaper bör utgå från branschens kriterier, där bland annat branschvalidering och en förbättrad valideringsprocess används. Det innebär att individens yrkeskompetens styrks på branschens vedertagna sätt.
- Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram en nationell struktur för yrkeslärarnas kompetensutveckling, där resurser finns till branscherna för att genomföra insatser för fortbildning.
Hanna Cederqvist och Johan Olsson, policyexperter inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
LÄS ÄVEN:
Svenskt näringsliv: Arbetslivets inflytande ger jobb
