Eleverna får börja med att träna injektioner på apelsiner och ta blodprov på låtsastassar innan de går vidare till verkliga moment, alltid under handledning av yrkeslärare och veterinär. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Många elever blir anställda på sina APL-platser när de har gått ut trean, berättar yrkesläraren Sandra Jansson. Foto: Oskar Omne.
Reportage
På Realgymnasiet i Uppsala får eleverna både praktisk erfarenhet av djurvård och kunskap i grundläggande läkemedelshantering.
– Det ger ökade möjligheter att få anställning på en veterinärklinik, säger yrkesläraren Sandra Jansson.
Några elever tränar på att ge injektioner i en apelsin, andra tar blodprov i en låtstastass där det gäller att komma åt venen. Här i klassrummet på Realgymnasiet i Uppsala vill också tre hundar ha lite uppmärksamhet. De är på besök tillsammans med sin matte och veterinären Susann Adehed. Nu är det lektion i kursen grundläggande läkemedelshantering. Susann Adehed är med under fyra dagar per termin.
– Det är roligt att få den här variationen i utbildningen. Jag märker verkligen att eleverna går framåt i sin utveckling efter varje gång som jag varit här, säger hon och klappar sin hund Jojo samtidigt som eleven Vendela Bötker tränar på att lägga förband runt tassen.
Eleverna går andra året på naturbruksprogrammet med inriktning djurvård.
I klassrummet finns yrkesläraren Li Karlsson som undervisar på inriktningen sällskapsdjur. Hon har arbetat i fyra år på skolan. Bland hennes tidigare yrkeserfarenheter kan nämnas arbete med försöksdjur och hästar, men hon har även drivit en zoo-fackhandel med sin lärarkollega Sandra Jansson och jobbat på en veterinärklinik.
yrkeslärarna Li Karlsson och Sandra Jansson.
– Det är verkligen kul att få användning av mina kunskaper och undervisa i något som jag själv brinner för, säger Li Karlsson.
Därefter går hon runt mellan bänkarna där eleverna övar på att ge injektioner, få ihop droppställningar och lägga förband.
Yrkesläraren Sandra Jansson har arbetat på skolan i sju år. Nu möter hon oss i ett rum där skolans hundar sitter i olika burar. Hon öppnar luckorna. Den svarta labradoren Rumbie och den engelska springer spanieln Wanne hälsar med viftande svansar.
Hundarna här på skolan tillhör lärarna eller eleverna och får vara med i undervisningen under dagtid för att sedan följa med hem efter skoldagens slut. Sandra Jansson undervisar elever som har valt inriktningen hund från årskurs 2.
Eleverna får börja med att träna injektioner på apelsiner och ta blodprov på låtsastassar innan de går vidare till verkliga moment, alltid under handledning av yrkeslärare och veterinär. Foto: Oskar Omne.
– Jag har ett stort hundintresse så det är perfekt att kunna kombinera det med min undervisning. Jag har egna hundar som vi använder i undervisningen. Man kan inte lära sig tillräckligt om hundar om man inte övar praktiskt på riktigt, säger Sandra Jansson, som på fritiden använder sina hundar i jakt och i olika tävlingar.
I kursen djursjukvård undervisar Li Karlsson och Sandra Jansson tillsammans. Efter examen blir eleverna djurvårdare på nivå 1. Men de kan också välja att bli behöriga djurvårdare på nivå 2 om de läser kursen grundläggande läkemedelshantering. Godkänd diplomering i den kursen ger behörighet från Jordbruksverket att hantera läkemedel samt ge injektioner.
– Nästan alla elever tar chansen och väljer till läkemedelshantering om de känner att de orkar och ligger i fas i andra ämnen. Det är en extra och meriterande kurs som inte ingår i poängplanen utan något som Realgymnasierna erbjuder.
I grundläggande läkemedelshantering får de ge injektioner, lära sig att ta blodprov, ge dropp och sätta permanenta kanyler.
– Det här ger så klart ökade möjligheter till att få anställning på en veterinärklinik. Det är en bra grej, säger Sandra Jansson.
På skolan får eleverna dock inte ta blodprov eller ge mediciner till de olika djuren.
– Då räknas det som djurförsök. Men vi har utrustning så att det blir samma känsla, till exempel med låtsastassar och konstgjorda hundar där man kan träna hjärt- och lungräddning, berättar yrkesläraren Li Karlsson.
På Realgymnasiet i Uppsala får eleverna sköta allt ifrån hundar och kaniner till ödlor och ormar. Djuren är en del av undervisningen, vilket gör utbildningen både praktisk och lärorik. Foto: Oskar Omne.
Eleverna har däremot fått se när veterinären vaccinerar sina hundar.
– Det är en av flera fördelar med att ha en veterinär på skolan.
Skolans rektor Diana Åhlén ser också flera fördelar med att eleverna får undervisning om grundläggande läkemedelshantering.
– Det primära för oss är att utbilda till ett yrke och de får högre anställningsbarhet om de också får ge injektioner och assistera veterinärer. De blir mer attraktiva som djurvårdare, säger hon.
Skolan har olika leverantörer där de kan köpa de olika djur som behövs i undervisningen.
– Sedan kan det vara någon skola som till exempel har fått väldigt många finkar och då kan vi byta med djur från oss. Vår orm har tidigare bott på Realgymnasiet i Stockholm, säger Diana Åhlén.
Sandra Jansson berättar att det är högt söktryck till programmet och inriktningen djurvård.
– Det blir också en del förändringar med Gy25. I tvåan kommer alla att läsa hundkunskap 1 för att ta ett exempel. De kan också specialisera sig ännu mer på hund eller djursjukvård. Jag tror att det blir bra förändringar, men en utmaning för oss lärare blir att dubbelköra i två system under en övergångsperiod.
Arbetsmarknaden är god för de elever som har gått programmet, enligt Sandra Jansson. Exempel på arbetsplatser är veterinärklinker, zoo-butiker eller andra affärer med tillbehör och utrusning för djur samt hunddagis.
– Många har jobb redan när de går ut trean eftersom de har blivit anställda på sina APL-platser. De butiker vi samarbetar med vill ofta ha våra elever. En del får även jobb direkt som djurvårdare på veterinärklinik, eller på djurparken Furuvik, som vi också samarbetar med, eller på 4H-gårdar. Så det är jätteroligt.
Sandra Jansson har tidigare arbetat med kurser inom hundtjänst. Efter jul ska hon och Li Karlsson påbörja utbildningen till yrkeslärare för att bli legitimerade.
– Det blir mycket på distans. Jag kommer att jobba 75 procent här på skolan och plugga på 50 procent. Det blir en bra utveckling att gå lärarutbildningen, säger hon.
Grundläggande högskolebehörighet för eleverna har erbjudits i flera år på Realgymnasiet i Uppsala. Det innebär att eleverna börjar med målet att läsa 2 800 poäng.
– Föräldrarna har tyckt att det är bra att eleverna går in med full poäng och inte missar något. Det är relativt många som har ambitionen att nå högskolebehörighet men en del väljer sedan bort en del ämnen, säger Li Karlsson.
På skolans finns olika rum för olika typer av djur. Vidia Morland och Selivia Hernander är elevambassadörer och guidar oss runt bland djuren tillsammans med läraren Li Karlsson. I rummen finns det bilder på djuren och hur de ska skötas. Under bilden på en guldhamster står det till exempel: ”Läs journalen på Teams. Lägg märke till om något har hänt under senaste tiden.” Här står det också att vattenskålen ska diskas och fyllas på med vatten och att hamstern ska ha fri tillgång till pellets och grönsaker enlig ett schema.
Vidia Morland gosar lite med en dvärgkanin.
– Jag trivs här på skolan där man får jobba praktiskt och inte bara läsa sig till kunskaper. Vi får även göra många studiebesök på olika parker och andra platser där man arbetar med djur och djurvård, säger hon.
I rummet med terrarium och akvarium tar läraren Li Karlsson upp skolans sjuåriga majsorm.
– Det här är nog det djuret på skolan som en del är mest rädda för. Det visar att vi människor är lite ologiska när det gäller djur. En gullig hamster är, till exempel, farligare än den här ormen, då hamstern kan bitas eller rivas, säger hon och lägger försiktigt tillbaka majsormen i den mjuka sanden.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.