Den växande APL-krisen
Louise Kullander, överst på bilden, berättar hur svårt det är att få tag på APL-platser. Längst ned Eva Lönn, undervisningsråd på Skolverket. Foto: Privat.
Nyheter
Jakten på APL-platser kan innebära stora utmaningar.
– Ibland är det oerhört svårt. Konjunkturen har påverkat vårt program mycket, säger yrkesläraren Louise Kullander.
Att låta elever genomföra delar av APL i skolan är inte tillåtet, enligt gymnasieförordningen.
Louise Kullander, yrkeslärare på el- och energiprogrammet, räknar upp flera delar som försvårar att få APL-platser. Några exempel är att det inte pågår några större byggen på rimligt avstånd från skolan, att små företag har ont om jobb eller att en nyanställd behöver skolas in. Även säkerhetskrav i elbranschen kan bli ett hinder i att ordna APL-platser.
– Ibland är det oerhört svårt att få APL-platser. Konjunkturen i byggbranschen påverkar vårt program mycket, säger Louise Kullander som jobbar på Carlsund utbildningscentrum i Motala.
Ofta är det på små företag som eleverna inom elteknik får platser. På de större företagen kan det variera mycket hur många elever de vill ta in.
– De stora företagen är väldigt beroende av konjunkturen. Har de inte uppdrag till sina elektriker så tar de inte in en yrkeselev. Och om ett mindre företag blir av med någon anställd så kan det bli det svårare för en ensam anställd att vara handledare för en elev, säger Louise Kullander.
Konjunkturen i byggbranschen påverkar vårt program mycket.
En annan utmaning är att få in delar i yrkesämnena under APL-perioderna.
– Jobben som görs är det som kunderna beställer och det kanske inte passar just i kursplanernas innehåll. Samtidigt säger Skolverket att eleverna ska göra delar ur kurserna på APL. Det är ofta avancerade delar men jag kan ju som yrkeslärare inte bestämma vad företagets kunder vill ha utfört.
Louise Kullander har tidigare kontaktat Skolverket för besked om vilka delar som kan läggas ut på APL.
– Svaret blev att det är upp till min lärarprofession. Att plocka undan material och kundbemötande kan jag lägga ut men det ger inte så mycket för yrkeskurserna, säger hon.
Skolan har en maxgräns på totalt 24 elever per årskurs på inriktningarna elteknik och automationsteknik. Den första perioden med APL är i årskurs 2. Totalt ska eleverna ha 17 veckor APL på utbildningen, som är ett ETG-college inom elteknikbranschen.
– Inriktningen automationsteknik ska ha APL i industrin i första hand, men det är inte mycket eleverna kan göra på sin APL. Produktionen ska rulla och handledarna vågar inte släppa så mycket till eleverna. Det blir så stora konsekvenser om det blir fel. Ibland kan eleverna få göra någon liten uppgift, men inte i den utsträckning som styrdokumenten kräver.
Elevens rätt till APL
Eva Lönn, undervisningsråd på Skolverket, bekräftar att det på senare tid har varit utmaningar för en del skolor att lösa APL på grund av vikande konjunktur i flera branscher.
– Men trots dåliga tider så måste eleven få sin rätt till utbildning och i den ingår APL, säger Eva Lönn.
Hon betonar att skolor endast får anordna utbildning på yrkesprogram om de erbjuder APL-platser. Något som är reglerat i gymnasieförordningen.
– Det kan aldrig vara elevens ansvar att skaffa en APL-plats. APL är ett ”ska-krav” som man inte kan komma runt, säger Eva Lönn.
Eva Lönn tipsar om APL-utbildningen, som har tagits fram av Skolverket. Den ger stöd i att arbeta systematiskt tillsammans med arbetslivet.
– Skolorna kan få hjälp av oss
när de ska genomföra utvecklingsarbetet.
Hur ska man göra om ett företag inte gör uppgifter som ingår i ämnesinnehållet?
– Det är rektorn som ytterst bestämmer vilket innehåll som ska ingå i APL. Om en arbetsplats inte kan erbjuda vissa arbetsuppgifter under en period på grund av dålig orderingång, exempelvis, så kan eleverna träna på de uppgifterna i skolan. Då får man stuva om så att eleven gör en annan del på arbetsplatsen, svarar Eva Lönn.
De veckor som ska göras under APL får inte reduceras genom att ha en period skolförlagd.
– Begreppet ”inne-APL” dyker upp ibland då en elev kanske inte mår bra, har misskött sig eller att företaget har dåligt med order. Men sådant måste skolan lösa utan att bryta mot förordningen så att eleven får de APL-veckor som krävs. Förebyggande arbete är alltid viktigt och här handlar det om att samarbeta i programråd eller yrkesråd.
Eleven bränner APL-platsen
En utmaning är ibland elever som inte sköter sin APL-period, berättar Louise Kullander.
– Om våra tidigare elever inte har skött sig så vill företagen ibland inte ta emot fler. Någon elev kan ha bränt platsen. En del industrier kräver dessutom att en APL-elev ska ha fyllt 18 år.
Hur löser ni det för de elever som inte får APL-platser?
– Om vi inte får platser så drabbas i första hand de som har svårt att komma till skolan av olika orsaker. Det kan vara de som har mycket skolk. Om man bönar och ber till ett företag att ta emot en elev och så kommer kanske inte den eleven till arbetsplatsen så blir det inte bra. Men den stora majoriteten av våra elever sköter så klart både skolan och APL. Det brukar vara en till två platser per APL-omgång som vi saknar.
LÄS MER:
