"Det är en verklighetstrogen utbildning", säger Camilla Dahlberg. Foto: Privat.
Till startsidan
Camilla Dahlberg, brandskyddsinspektör och instruktör på Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, samt yrkesläraren Martin Gustafsson. Foto: Privat.
Nyhet
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.
Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.
Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Camilla Dahlberg.
– Det är fantastiskt för samhället att vi har de här utbildningarna då vi stärker eleverna inför situationer som kan uppkomma såväl på en blivande arbetsplats som i privata sammanhang. De får även en förståelse för räddningstjänst och blåljusyrken, säger Camilla Dahlberg som är brandskyddsinspektör på Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund och instruktör för eleverna.
En viktig del är att våga ingripa utan att utsätta sig själv för fara.
– Vi jobbar mycket med risker då det ibland kan vara på liv och död så vi behöver tänka vad vi utsätter oss för. Samtidigt trycker vi på att de ska våga göra en insats i samhället. Att de ska våga ta ett steg framåt och agera vid en nödsituation och att de känner att de har baskunskaperna, säger Camilla Dahlberg.
Eleverna deltar i utbildningen en vecka på våren och en på hösten i årkurs två och tre.
Flera yrkesprogram erbjuder utbildningarna: barn- och fritid, el- och energi, bygg- och anläggning, vård- och omsorg samt industritekniskt program.
Det är de olika skolorna som väljer vilka program de ska lägga inriktningen på.
"Det är en verklighetstrogen utbildning", säger Camilla Dahlberg. Foto: Privat.
Camilla Dahlberg betonar att ungdomarna utvecklas en hel del under de två åren.
– Det är fantastiskt att ha eleverna här och se utvecklingen. De blir tryggare i sig själva, så jag menar att vi gör skillnad. De är hög närvaro och ingen har hoppat av på flera år.
Eleverna får till exempel träna på att klippa loss personer som sitter fast i bilar och avgöra vilka risker som finns om en bil ligger på taket eller på sidan.
– Vi har mycket sjukvård som är nödvändigt då man är först på en olycksplats, till exempel hur man prioriterar när en person har utsatts för trauma.
Är det risk för att ungdomarna tar illa vid sig av att till exempel se på filmer på olyckor och skadade personer?
– Nej, vi visar inte det mest hemska utan vi visar videor för att ge tankeställare om vad som händer om man till exempel inte är bältad vid en bilolycka. Jag skulle nog säga att det blir insiktsfullt. Många har moped, EPA-traktor eller håller på att ta körkort. Då är det bra att få med sig de här kunskaperna, svarar Camilla Dahlberg.
Foto: Privat.
Martin Gustafsson är yrkeslärare på Sven Eriksongymnasiet i Borås. Här ingår veckorna hos räddningstjänsten i kursen brand och räddning och är en del i elevens APL. Inriktningen är valbar för eleverna på barn- och fritidsprogrammet.
– Vi har totalt cirka 20 elever från tvåan och trean som är ute på övningar vid Guttasjön. Dessutom har vi en del teori i kursen inne på skolan.
Intresset för räddningstjänsten är ofta stort.
– Är det fler som söker än antalet platser så får vi bland annat titta på betygen från årskurs 1. Intresset för blåljusyrken är stort både bland tjejer och killar hos oss. Våra elever går en lokal eller nationell idrottsutbildning så det lockar med fysiska yrken, säger Martin Gustafsson.
Martin Gustafsson. Foto: Privat.
Han menar att veckorna inom räddningstjänsten är värdefulla oavsett vilket yrke man väljer framöver.
– Det är en verklighetstrogen utbildning som ger livskunskap då de får gedigna kunskaper i hur man agerar vid trafikolycka, sjukvårdslarm, bränder och drunkningstillbud. En del fortsätter senare till att bli deltidsbrandmän, heltidsbrandmän eller andra blåljusyrken. Varje brandman vi kan få är en vinst för samhället.
Elevernas utvärdering från de tre skolorna har gett bra resultat, berättar Camilla Dahlberg. De känner att de kan ha nytta av kunskaperna i livet och att de har fått god inblick i vad räddningstjänsten gör.
– Många säger också att de har fått ökat självförtroende när de har varit hos oss. De utmanar sig själva och gör moment som de är rädda för från början som att släcka bränder och hoppa i vattnet med ytlivräddningsdräkt. De får även släcka bränder i en byggnad på vårt övningsfält vid Guttasjön.
Är det vanligt att de här eleverna söker sig till räddningsyrken efter gymnasiet?
– Jag vet att gymnasiet i Tranemo har haft elever som varit intresserade att söka som deltidsbrandmän och en elev från Sven-Eriksonsgymnasiet har nyligen påbörjat utbildningen till heltidsbrandman i Kramfors.
En effekt av inriktningen är även att bidra till ett stärkt civilförsvar.
– Även om alla inte vill bli brandmän så får de värdefull grundkunskap i vad som krävs vid kriser och nödsituationer. Det är också viktiga delar om det vill söka sig till försvaret.
Inriktningen med räddningstjänst har funnits sedan 1997 i Borås då intagning till utbildningen från början skedde genom riksintag. År 2022 förändrades innehållet en del för de tre gymnasieskolorna som i nuläget har avtal med Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund.
– Vi har till exempel tagit bort rökdykning som var ett exluderande moment. Den krävde läkarundersökningar och fysiska krav. En del elever klarade inte detta. Vi vill att alla ska kunna genomföra den här utbildningen på gymnasienivå. Eventuell gallring får ske senare om de söker operativa tjänster inom räddningstjänst, säger Camilla Dahlberg.
LÄS MER:
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.