Allt högre betyg för industriprogram

Pontus Bäckström, huvudsekreterare i 2025 års gymnasieutredning, har bland annat undersökt vilka betyg som krävs för att komma in på olika gymnasieprogram. Ett exempel från det industritekniska programmet visar att det i flera kommuner krävs relativt höga meritpoäng.

I debatten påpekas ofta att yrkesprogram har en låg status men det är en sanning med modifikation, menar Pontus Bäckström. I flera områden har eleverna på industritekniska programmet ett meritvärde kring 250 poäng. Det motsvarar ett genomsnitt som är något högre än betygssteget C i alla ämnen. I statistiken ingår både kommunala och fristående skolor. 

– Resultaten visar att det i flera fall blir betygsurval vilket visar att programmet på dessa platser är populärt med hög status. Detta gäller naturligtvis flera yrkesprogram, men vi har hittills särskådat det industritekniska programmet lite mer just för dess betydelse för basindustrins kompetensförsörjning. Statistiken avser den årskull som är född 1996 då det är den första årskullen som helt går igenom Gy11. Vi kommer att följa hur det har gått för dem yrkesmässigt och lönemässigt fram till nu. Vi ska även göra jämförelser med fler årskullar, säger Pontus Bäckström.

Stor variation

Skillnaderna i meritvärden varierar mycket mellan olika kommuner. I Sollentuna, Söderköping och Skövde är de genomsnittliga grundskolebetygen höga på det industritekniska programmet medan Vimmerby, Västervik och Skellefteå ligger långt ner på listan.

 Vad kan det bero på att programmet har hög status i vissa områden? 

 – En betydande faktor är att det finns god samverkan mellan skolan och omgivande företag med bland annat bra APL. Att unga får komma till arbetsplatser med framåtanda som månar om eleverna. Ungdomar är rationella i sina val och bedömer utbildningsinnehåll och möjligheter till jobb. Det här gäller för flera program.

Föräldrarna påverkar

Flera faktorer spelar dock in gymnasievalet.

– I utredningen möter vi en del lärare och rektorer som lyfter fram att föräldrarna påverkar. Det kan vara föräldrar som säger att deras barn ska välja ett högskoleförberedande program istället för ett yrkesprogram. Frågan om högskolebehörigheten på yrkesprogrammen har också diskuterats mycket. Det behöver gå lite längre tid för att vi fullt ut ska kunna se vad dess återinförande får för effekter, men det finns redan tecken på att det har viss betydelse.

 2025 års gymnasieutredning ska föreslå ”hur dagens utbud av nationella program kan förändras för att bli relevant i ett fullständigt ämnesutformat system”. Förslag ska även ges för krav på enskilda skolhuvudmän att samverkan med andra huvudmän när utbildning i gymnasieskolan ska planeras. I dag finns det kravet på kommunala huvudmän med syftet att så långt som möjligt möta arbetsmarknadens behov.

Uppdraget från 2025 års gymnasieutredning ska redovisas i december nästa år. Särskild utredare är Magnus Henrekson. Pontus Bäckström kommer att lämna utredningen nu i augusti. Han tillträder då tjänsten som kanslichef för Sveriges Lärare. 

LÄS MER:

”APL och skolan måste hänga ihop”