Debatt: Utan praktikplatser stannar yrkesutbildningen

Svenska företags största tillväxthinder är svårigheten att hitta medarbetare med rätt kompetens. Sju av tio företag vittnar om svårigheter att rekrytera, trots hög arbetslöshet. Matchningen fungerar helt enkelt inte och det riskerar i längden Sveriges tillväxt och välstånd.Bristen gäller särskilt yrkesutbildad arbetskraft. Sverige riskerar att sakna över 230 000 yrkesutbildade år 2040. Fler behöver gå en gymnasial yrkesutbildning. För att möta behoven behöver vi gå från att 30 procent av en årskull väljer ett yrkesprogram till att minst 40 procent tar examen från ett. Det innebär att drygt 20 000 fler unga varje år behöver välja en gymnasial yrkesutbildning, och dessutom ta examen.

Här finns ett fundamentalt problem.

Men här finns ett fundamentalt problem: yrkesutbildningen står och faller med det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Det är på företagen som eleverna får omsätta sin kunskap i verkligheten, förstå yrkesrollen och möta arbetslivets krav. För oss företagare är det också ett unikt tillfälle att engagera oss i utbildningen, hitta framtida medarbetare och visa upp våra branscher för ungdomar som annars kanske inte ens skulle överväga dem som karriärväg.

Många tvekar

Problemet är bara att praktikplatserna inte räcker till. Ska fler elever gå yrkesprogram måste fler företag ha möjlighet att ta emot dem. Och det kräver bättre förutsättningar än i dag. Många företag, inte minst små och medelstora, vill bidra men tvekar. Det handlar om handledartid, materialkostnader, skyddsutrustning och ibland även produktionsbortfall. Dessutom kräver samverkan med skolor planering och struktur som inte alltid finns på plats.

Insatsen måste växla upp

Vi företagare tar redan ett stort ansvar. Bara Svenskt Näringslivs medlemsföretag lägger nära två miljarder kronor varje år på samverkan med gymnasieskolan. Elever på yrkesprogram tillbringar tiotusentals veckor på våra arbetsplatser årligen. Men om vi ska klara Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning måste insatsen växla upp ytterligare. Runt hälften av företagen som efterfrågar gymnasial utbildning tar i dag emot elever på APL. En fjärdedel av företagen skulle kunna tänka sig att göra det. Men vad behövs för att de faktiskt ska göra det?

Det krävs nu handling från flera håll:

• Samverkan är nyckeln. Huvudmännen måste bli bättre på att samarbeta med varandra, samt att planera och skapa långsiktiga relationer tillsammans med företagen. Dagens lokala och regionala program- och yrkesråd är alltför ojämna i kvalitet och politiken måste säkerställa att samverkansstrukturerna verkligen fungerar. En tredjedel av företagen efterfrågar bättre framförhållning, planering och dialog med skolan. Var fjärde företag efterfrågar mer stöd från skolan under APL-perioden.
• De ekonomiska förutsättningarna för företag som tar emot elever måste också förbättras, detta för att säkerställa att det finns tillräckligt många APL-platser i framtiden. 30 procent av företagen önskar ökat ekonomiskt stöd för att ta emot APL-elever.
• - För att det ska bli några APL-platser måste det finnas utbildningar. Dimensioneringen av gymnasial utbildning behöver fortsatt förbättras. Var tredje företag saknar utbildningar i närområdet som matchar företagets kompetensbehov.
• Om vi företagare vill ha tillgång till rätt kompetens i framtiden måste vi också själva bidra och öppna våra dörrar. Det är förvisso lätt att ropa på politiken när behoven inte möts, men vi kan inte – och vill inte! – fly undan vårt eget ansvar.

Bidra med handledning och engagemang

Jag och många andra företagare är beredda att ta det ansvaret. Om förutsättningarna förbättras lovar vi att ta emot fler elever på våra arbetsplatser, uppmuntra våra branschkollegor att göra samma sak och bidra med handledning och engagemang. På så sätt kan fler unga få en trygg start på sin yrkeskarriär och fler företag kan växa och bli framgångsrika.

• Jörgen Rasmusson är vice ordförande på Svenskt Näringsliv och vd på Lödde Plåt AB.