Karolina Karlsson konstaterar att alla former av visuellt stöd bidrar till att utveckla den skriftliga förmågan. Foto: Kristina Wirén.
Till startsidan
Det är inte bara viktigt att kunna skriva på ett förståeligt sätt, man måste även kunna formulera sig på ett konstruktivt sätt, enligt yrkesläraren Karolina Karlsson. Här tillsammans med eleven Johanna Fredriksson. Foto: Kristina Wirén.
Nyheter
Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever på vård och omsorg. Varje dag arbetar hon för att stärka deras förmåga att uttrycka sig tydligt och nyanserat.
– Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer, säger hon.
Karolina Karlsson arbetar på Nybro Vuxenutbildning med inriktning mot vård och omsorg.
En stor del av hennes elever har bott relativt kort tid i Sverige och har en begränsad skolbakgrund, medan andra har gått hela sin skolgång i Sverige och är uppvuxna här. Skrivförmågan varierar kraftigt mellan eleverna och den stora spridningen kan utgöra en betydande utmaning för lärarna.
– Elever som inte har så lång studievana formulerar ofta sina svar med enstaka ord och rena faktauppgifter, medan de mer högpresterande kan väga in centrala yrkesbegrepp och använder ett mer nyanserat språk, säger Karolina Karlsson, som även har jobbat på gymnasiet.
Eleverna tror ofta att två ord kan vara ett tillräckligt svar.
När hon arbetade med gymnasielever för ett år sedan kunde hon tydligt se att dagens unga har ett annat sätt att tänka när det gäller hur man formulerar sig i skrift.
– Eleverna tror ofta att två ord kan vara ett tillräckligt svar på en öppen fråga. De tänker att det går att förkorta större sammanhang, kanske genom att skriva en enda mening, och tror att de har fått med olika perspektiv i sitt svar, säger hon.
Hon upplevde också ett motstånd mot läsning när hon arbetade på gymnasiet, något som kan få konsekvenser.
– Jag tror att det handlar om att man inte har tränat upp tålamodet, vilket i sin tur leder till ett mycket begränsat ordförråd, där till och med vanligt förekommande ord kan vara svåra att förstå.
Karolina Karlsson konstaterar att alla former av visuellt stöd bidrar till att utveckla den skriftliga förmågan. Foto: Kristina Wirén.
Hur påverkar de här bristerna ditt arbete?
– Det kräver att man är mycket tydlig i sina instruktioner och i hur man formulerar uppgifter och frågor. Samtidigt får man inte använda för mycket text. Då finns det risk att eleverna inte läser instruktionerna, säger hon och fortsätter:
– Eftersom vi yrkeslärare inte har färdigt material utan skapar allt själva behöver vi arbeta med ett mer specialpedagogiskt förhållningssätt. Det kräver att vi utgår från de förmågor eleverna har och kompenserar utifrån vad de kan och inte kan. Just detta lägger jag mycket tid på till exempel att noggrant fundera över hur jag formulerar frågor så att eleverna förstår vilken typ av svar som krävs, säger hon och tillägger att hon vill att det ska finnas ett djup i texterna, även om hon i första hand bedömer helheten i relation till målen.
Karolina Karlsson rättar sällan stavfel. Däremot händer det att hon rättar meningsbyggnad eftersom texten ska vara begriplig för gemene man. För inom vården är förmågan att kunna formulera sig muntligt och dokumentera korrekt enormt viktigt, betonar hon.
– Det är livsviktigt för våra patienter, brukare och omsorgstagare. Man måste skriva så att alla förstår. Om man inte kan det blir det fel. Ofta är bristande dokumentation och bristande förmåga i muntlig kommunikation en grundorsak till allvarliga komplikationer för de enskilda personer som är i behov av stöd och vård.
Det har förekommit tillfällen då Karolina Karlsson har ansett att elever inte har utvecklat ett tillräckligt välfungerande skriftligt och muntligt språk inför inträdet i arbetslivet. Trots detta har hon tvingats godkänna eleverna, eftersom de formellt har uppnått kunskapsmålen. Hon menar att det borde vara tydligare formulerat i ämnesplanernas kunskapsmål vilken nivå som krävs när det gäller förmågan att uttrycka sig i skrift och muntligt inom yrket. Karolina Karlsson beskriver detta som ett strukturellt problem.
– En av de största utmaningarna inom vård och omsorg är att arbetsgivare har svårt att få ihop personal, vilket leder till att man anställer personer som saknar tillräcklig förmåga att förmedla andras behov, både skriftligt och muntligt. Det gör i sin tur att jag tvingas sänka kraven på vad jag anser vara en rimlig nivå, vilket är mycket frustrerande, säger hon.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Panelen När elever behöver extra stöd blir kontakten med hemmet avgörande – men hur gör man det i praktiken och hur mycket tid kan det krävas? Vi frågade fyra lärare.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Yrkesprov är inget nytt på ETG College. Där har eleverna testats mot branschens krav i över ett decennium.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Reportage För yrkeslärarna Mehrzad Yarbakht och Ricardo Cuadra är föräldrakontakt inget som enbart sätts in vid kris. Det är ett långsiktigt arbete som börjar redan första veckan i ettan, för alla elever. Resultatet är ökad närvaro, tryggare elever och färre konflikter.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Krönika Yrkesprogrammen ska lösa allt – men utan mer tid och stöd. Är det rimligt? Anna-Karin Hallonsten om ökade krav och pressen på yrkeslärarna.
Nyheter I dag finns ingen nationell gräns för hur mycket lärare ska undervisa. Nu föreslår regeringen ett högre maxtak för yrkeslärare än för andra gymnasielärare, något som väcker kritik.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Debatt När yrkesprov likställs med gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden, skriver forskaren Martina Wyszynska Johansson.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Forskning Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.