När skrivförmåga blir livsviktig

Karolina Karlsson arbetar på Nybro Vuxenutbildning med inriktning mot vård och omsorg.

En stor del av hennes elever har bott relativt kort tid i Sverige och har en begränsad skolbakgrund, medan andra har gått hela sin skolgång i Sverige och är uppvuxna här. Skrivförmågan varierar kraftigt mellan eleverna och den stora spridningen kan utgöra en betydande utmaning för lärarna.

– Elever som inte har så lång studievana formulerar ofta sina svar med enstaka ord och rena faktauppgifter, medan de mer högpresterande kan väga in centrala yrkesbegrepp och använder ett mer nyanserat språk, säger Karolina Karlsson, som även har jobbat på gymnasiet.

Eleverna tror ofta att två ord kan vara ett tillräckligt svar.

När hon arbetade med gymnasielever för ett år sedan kunde hon tydligt se att dagens unga har ett annat sätt att tänka när det gäller hur man formulerar sig i skrift.

– Eleverna tror ofta att två ord kan vara ett tillräckligt svar på en öppen fråga. De tänker att det går att förkorta större sammanhang, kanske genom att skriva en enda mening, och tror att de har fått med olika perspektiv i sitt svar, säger hon.

Hon upplevde också ett motstånd mot läsning när hon arbetade på gymnasiet, något som kan få konsekvenser.

– Jag tror att det handlar om att man inte har tränat upp tålamodet, vilket i sin tur leder till ett mycket begränsat ordförråd, där till och med vanligt förekommande ord kan vara svåra att förstå.

Karolina Karlsson konstaterar att alla former av visuellt stöd bidrar till att utveckla den skriftliga förmågan. Foto: Kristina Wirén.

Hur påverkar de här bristerna ditt arbete?

– Det kräver att man är mycket tydlig i sina instruktioner och i hur man formulerar uppgifter och frågor. Samtidigt får man inte använda för mycket text. Då finns det risk att eleverna inte läser instruktionerna, säger hon och fortsätter:

– Eftersom vi yrkeslärare inte har färdigt material utan skapar allt själva behöver vi arbeta med ett mer specialpedagogiskt förhållningssätt. Det kräver att vi utgår från de förmågor eleverna har och kompenserar utifrån vad de kan och inte kan. Just detta lägger jag mycket tid på till exempel att noggrant fundera över hur jag formulerar frågor så att eleverna förstår vilken typ av svar som krävs, säger hon och tillägger att hon vill att det ska finnas ett djup i texterna, även om hon i första hand bedömer helheten i relation till målen.

Begriplig för alla

Karolina Karlsson rättar sällan stavfel. Däremot händer det att hon rättar meningsbyggnad eftersom texten ska vara begriplig för gemene man. För inom vården är förmågan att kunna formulera sig muntligt och dokumentera korrekt enormt viktigt, betonar hon.

– Det är livsviktigt för våra patienter, brukare och omsorgstagare. Man måste skriva så att alla förstår. Om man inte kan det blir det fel. Ofta är bristande dokumentation och bristande förmåga i muntlig kommunikation en grundorsak till allvarliga komplikationer för de enskilda personer som är i behov av stöd och vård.

Det har förekommit tillfällen då Karolina Karlsson har ansett att elever inte har utvecklat ett tillräckligt välfungerande skriftligt och muntligt språk inför inträdet i arbetslivet. Trots detta har hon tvingats godkänna eleverna, eftersom de formellt har uppnått kunskapsmålen. Hon menar att det borde vara tydligare formulerat i ämnesplanernas kunskapsmål vilken nivå som krävs när det gäller förmågan att uttrycka sig i skrift och muntligt inom yrket. Karolina Karlsson beskriver detta som ett strukturellt problem.

– En av de största utmaningarna inom vård och omsorg är att arbetsgivare har svårt att få ihop personal, vilket leder till att man anställer personer som saknar tillräcklig förmåga att förmedla andras behov, både skriftligt och muntligt. Det gör i sin tur att jag tvingas sänka kraven på vad jag anser vara en rimlig nivå, vilket är mycket frustrerande, säger hon.