Sveriges Lärare om spetsutbildning i musik: ”Börjar i fel ände”

Foto: Vi Lärare, Adobe Stock

Ellen van Lokhorst är kulturskollärare och sitter i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.

Regeringen vill införa spetsklasser i musik, utredaren föreslår försök i utvalda kommuner med start i årskurs 1 eller 5. Sveriges Lärare välkomnar initiativet, men tycker att man börjar i fel ände.
– Det krävs bredd för att åstadkomma spets, säger Ellen van Lokhorst i förbundsstyrelsen.

LÄS ÄVEN: Grundskolor kan få spetsutbildningar i musik

Ellen van Lokhorst är enda kulturskolläraren i Sveriges Lärares förbundsstyrelse och hon har engagerat sig i regeringens förslag att införa en spetsutbildning även i musik – spetsutbildningar finns ju redan i andra ämnen i grundskolan.

Ett av syftena med utbildningen är att åtgärda bristen på duktiga svenska orkestermusiker.

Ellen van Lokhorst känner väl till problemet:

– Jag är träblåslärare, merparten av anställningarna de senaste åren har gått till utländska blåsmusiker, det var länge sedan som en svensk orkester anställde en svensk blåsare.

Kritik och risker

Utredningen ”Spetsutbildning i musik i grundskolan” presenterades i juni och i december ska remissvaren vara inne. Utredaren konstaterar, efter samråd med bransch- och intresseorganisationer, att det finns ett stort behov av en ”kvalitativ musikutbildning”.

Man har också tagit in synpunkter från grundskolor med musikprofil, från gymnasieskolor med spetsutbildning och från kulturskolor. Där framkom också kritik mot upplägget, bland annat att det riskerar att förstärka de ojämlikheter som redan finns inom dagens musikutbildningar: ”Elevers deltagande kan komma att spegla socioekonomisk bakgrund snarare än musikalisk begåvning.”

Ellen van Lokhorst håller med:

– Det kommer främst att handla om barn vars resursstarka föräldrar kan göra medvetna val.

Ingen spets utan bredd

Men en viktigare invändning från Sveriges Lärare är själva prioriteringen, att man satsar på detta innan man gjort mer för att skapa bättre förutsättningar för alla elever. Redan när direktiven presenterades skrev ordföranden Anna Olskog i en debattartikel att ”spets är viktigt, men utan bredd blir det ingen spets alls”.

Hon skrev den tillsammans med Marianne Eriksson, sammankallande i förbundets nationella råd för kulturskolan, för att understryka kulturskolans avgörande betydelse i sammanhanget:

”Kulturskolans lärare undervisar i allt från fiol till slagverk, i städer och på småorter … utan deras kompetens finns ingen realistisk väg till spetsutbildningar i musik utanför storstäderna.”

Ellen van Lokhorst menar att bristen på bredd i dag beror på neddragningar inom såväl skolans musikundervisning som på kulturskolorna.

– Det saknas behöriga lärare både i grundskolan och på kulturskolorna. Och det är brist på ändamålsenliga lokaler och på utrustning.

Framför allt är det likvärdig-heten som haltar, i synnerhet inom kulturskolan.

– Det kostar olika mycket i olika delar av landet, köerna är olika långa, det skiljer sig åt huruvida undervisningen kan få ske på skoltid eller inte. Därför föreslår vi i Sveriges Lärare en nationell reglering av kulturskolan, något som redan finns i övriga Norden.

Finns uppsidor

Hon tror ändå, trots sin kritik, att spetsutbildningen kan medföra något positivt för landets kulturskollärare.

– Här kommer nya statliga pengar in och de lärare som måste fram kommer i hög grad att vara lärare i kulturskolan. Det är vi som är tillräckligt utbildade på enskilda instrument för att klara uppgiften, en sådan utbildning har sällan ämneslärare i musik.

Just bristen på lärare som gått en instrumentlärarutbildning tror hon kommer att bli bekymmersam, med tanke på att dessa lärare kommer att behövas både för den nya spetsutbildningen och på kulturskolorna.

LÄS ÄVEN:

Grundskolor kan få spetsutbildningar i musik

Här är det musiken som höjer skolans status

Larmet: Krympta skolbudgetar slår hårt mot musiken

Debatt: Musiklärarens verklighet är brutal

Debatt: Musikämnet förtvinar – steg för steg

Så lyfter musikundervisningen med rätt dialog