Debatt: Göteborg leder in Sveriges kulturskolor på fel väg
Omorganisationen verkar bli kronan på verket när det gäller att bortse från medarbetarnas perspektiv. Vi kan inte gå med på detta, skriver Sveriges Lärare i Göteborg. Bilden har ingen koppling till artikeln.
Debatt Göteborgs stad står inför ett vägskäl som kommer visa vägen för fler av Sveriges kulturskolor. Peka ut en väg som stärker kvalitet i undervisning, tillgänglighet och lärarnas förutsättningar – omorganisationen går i motsatt riktning, skriver Sveriges Lärare i Göteborg.
Göteborgs kulturskola står inför en omfattande organisationsförändring där läsår föreslås bli verksamhetsår och att lärare som följd övergår till semestertjänst i stället för dagens ferietjänst. Men vilka problem skall förändringen lösa och vad riskerar vi med vägvalet? Kulturskolor i hela Sverige följer utvecklingen som kan bli vägledande för andra kommuner och är därför inte bara en lokal organisationsfråga, utan en fråga om vilken riktning Sveriges kulturskolor ska ta.
Arbetsgivaren beskriver en framtida organisation där planering, samordning och framförhållning ska bli bättre. Verksamheten ska kunna möta barn och unga under lov och helger då man menar att behovet är som störst. Sveriges Lärare har vid upprepade tillfällen efterfrågat konkreta underlag till slutsatsen utan framgång. Hur stor är efterfrågan på lov- och helgverksamhet och vilka resultat har befintlig verksamhet gett? Kulturskolan har i dag sin verksamhet förlagd till barns fria tid och enligt Kulturrådets statistik, lyckas Göteborg bra när det gäller verksamhetens omfattning och tillgänglighet.
Fler verksamhetsdagar betalas med färre långkurser?
En stor brist i tjänsteutlåtandet är att långkurserna knappt berörs i arbetsgivarens underlag. Långkurser följer traditionellt läsåret och det har tjänat svenskt kulturliv väl under många år. Kunskap byggs över tid vilket gäller såväl yrkeskunskap som att lära och utveckla ett konstnärligt uttryck. Erfarenheter från andra kulturskolor som infört verksamhetsår pekar på färre undervisningstillfällen och färre elevplatser. Är det en utveckling göteborgarna vill ha? Nja, politiken har gång på gång påpekat vikten av långkurser i budget men omorganisationen riskerar att gå stick i stäv med den politiska ambitionen. Kanske vet tjänstemännen bättre?
Sveriges Lärare tror på undervisning och kvalitet. Kunskap om verksamheten och respekt för professionen. Hade arbetsgivaren tagit vara på lärarnas kunskap hade det funnits förutsättningar att tillsammans pröva lösningar som redan ryms inom nuvarande avtal. Sådana lösningar finns om man hade låtit dialogen bära frukt.
Nuvarande organisation har dessutom inte utvärderats tillsammans med lärarna, som utgör absolut majoritet av personalen i kulturskolan! En utredning kring styrning och ledning genomfördes 2026 endast med chefer och samordnande funktioner och pekade på låg tillit till ledning samt en upplevelse av att medarbetarnas synpunkter sällan påverkar ledningsbeslut. Omorganisationen verkar bli kronan på verket när det gäller att bortse från medarbetarnas perspektiv. Vi kan inte gå med på detta.
Göteborgs stad står inför ett vägskäl som kommer visa vägen för fler av Sveriges kulturskolor. Peka ut en väg som stärker kvalitet i undervisning, tillgänglighet och lärarnas förutsättningar – omorganisationen går i motsatt riktning.
Annette Johnsson & Daniel Skoglund, förhandlingsombud och huvudskyddsombud Sveriges Lärare Göteborg
LÄS ÄVEN
Hård kritik mot att kulturskollärarnas tjänster kan göras om
Läraren får inte undervisa enskilt: ”Maktobalans”
Så vill de få kulturskolan att tänka nytt
