Här ger satsningen på kulturskolan resultat
Siri Skansberger, utbildningsledare på Musikhögskolan i Malmö, reagerar på en artikel som publicerades i Ämnesläraren tidigare i år.
Kulturskolan
Kulturskoleklivet fick en trög start under pandemin och utvärderas nu i sin helhet av Kulturrådet. På Musikhögskolan i Malmö är de mycket nöjda med utfallet av ”klivet”.
– Nära 400 har gått våra fristående kurser och många som gått vår utbildning på tre terminer har idag jobb på kulturskolor, säger utbildningsledaren Siri Skansberger.
Siri Skansberger reagerade på Ämneslärarens artikel tidigare i år där vi beskrev resultaten från en granskning av Kulturskoleklivet under åren 2020–2022, som bland annat konstaterade att lärosätena hade svårt att fylla platserna.
– Det stämmer inte med vår bild av hur det varit, säger hon.
Kulturskoleklivet lanserades 2019. Tanken var både att ge fortbildning till befintliga kulturskollärare och locka nya förmågor till kulturskolorna genom främst pedagogiska påbyggnadskurser. Sex lärosäten fick uppdraget.
De undersökta åren (2020–2022) präglades av pandemin, vilket delvis förklarar det blandade resultatet. Men på Musikhögskolan i Malmö, som är en del av Lunds universitet, fungerade det hyfsat redan de där första åren, berättar Siri Skansberger.
– En av våra framgångsfaktorer är nog det nära samarbetet med 20-talet kulturskolor i regionen, inte minst genom samordningen inom Region kulturskola Skåne. Alla fick tidigt reda på vilka kurser vi hade att erbjuda och vissa av kurserna utvecklade vi i samråd med flera skolor.
”De flesta har fått jobb”
Flaggskeppet blev den nya ”kulturskolepedagogutbildningen” som omfattar tre terminers heltidsstudier med tre olika inriktningar: musik, konst och scenkonst.
– Fram till idag har 35 personer gått utbildningen och de flesta har fått jobb på kulturskolor eller pedagogiska jobb inom kultursektorn.
En kritik som framkom i granskningen av åren 2020–2022 var att många kulturskollärare visade sig ha svårt att komma loss för att kunna gå utbildningar. Det är en bild som Siri Skansberger delvis känner igen.
– Så är det, men vi har också mött chefer som är uppmuntrande och har bett sina anställda att gå kurser hos oss.
Redan före Kulturskoleklivet erbjöd musikhögskolan fristående kurser som kulturskollärare hittade till, men med pengarna från Statens kulturråd kunde man starta 17 nya kurser. Några exempel: ämnesdidaktik i konst, dito i scenkonst, didaktik för instrumentalundervisning i grupp, rytmik i skola och förskola och digital musikproduktion.
– På flera kurser har vi haft fler sökande än platser. Och i vissa fall har det varit ett hårt söktryck, bland annat på kurserna i digitalt skapande.
Hittills har nära 400 personer gått kurserna, som alltid ligger på förmiddagar så att kulturskollärarna ska hinna till eftermiddagens undervisning.
– Många kurser handlar om det ämnesdidaktiska, men vi har också kurser i specialpedagogik och hur man möter elever med funktionsvariationer.
Kulturrådet gör ny utvärdering
Statens kulturråd har börjat arbetet med en ny utvärdering av ”klivet”, man ska följa upp hur väl satsningen tillmötesgår de kompetens- och utbildningsbehov som kulturskolorna har.
Utredaren Fabian Sjö ska samla in information från kulturskolechefer, regionala kulturskolesamordare, Kulturskolerådet och lärosätena.
Utredaren har redan varit i kontakt med Siri Skansbergers chef på Musikhögskolan Malmö. Själv vill hon se samma förändring som många aktiva i landets kulturskolor efterlyser:
– Jag tycker att det är viktigt att kulturskolor lyfts generellt på ett nationellt plan, även politiskt. Vi ser att flera politiska företrädare till exempel tar upp frågan om att utreda någon form av kulturskolelag, vilket skulle kunna innebära större möjligheter för oss på lärosätena att möta kulturskolans behov framöver.
LÄS ÄVEN
Flera problem för satsning på kulturskollärare
Spelläraren tar kulturskolan in i framtiden
