Debatt: Missuppfattning att elever saknar motivation
En uppgift blir inte tillgänglig bara för att den delas upp i steg. Den blir tillgänglig när eleven kan urskilja vad som är viktigt att pröva, skriver musikläraren Karin Hassle.
Debatt Några elever kommer inte igång. De sitter stilla. Väntar. Tittar på papperet. Det är lätt att tolka det som bristande motivation. Men kanske ställer vi fel fråga, skriver musikläraren.
En uppgift skrivs upp på tavlan. Den ser tydlig ut.
”Lös problemet.”
”Analysera texten.”
”Skapa en egen låt.”
Men några elever kommer ändå inte igång. De sitter stilla. Väntar. Tittar på papperet. Det är lätt att tolka det som bristande motivation.
Men kanske ställer vi fel fråga?
Inte: ”Varför börjar de inte?”
Utan: ”Vad i uppgiften behöver bli synligt för att de ska kunna börja?”
För oss som undervisar är många uppgifter självklara. Vi ser strukturen. Vi vet vilka relationer som bär innehållet. Men för elever är det inte alltid tydligt vad som måste urskiljas först, vad som behöver prövas och varför en första tanke inte räcker.
När det som är avgörande för förståelsen förblir dolt går energi åt till att försöka förstå uppgiftens logik i stället för att arbeta med innehållet.
Något viktigt förblir osynligt
I en nyligen publicerad teoretisk artikel beskriver forskaren Mimmi Waermö hur undervisning behöver synliggöra det som är kritiskt för förståelsen: de generativa relationer som bär innehållet och de begränsningar i elevernas nuvarande tänkande som behöver bli synliga för att lärandet ska kunna utvecklas.
Det innebär att svårigheter inte alltid handlar om elevens vilja. Ofta handlar de om att något viktigt ännu inte blivit synligt. En uppgift blir inte tillgänglig bara för att den delas upp i steg. Den blir tillgänglig när eleven kan urskilja vad som är viktigt att pröva, varför en första förståelse inte räcker och vad nästa tankehandling består i.
Det här gäller alla ämnen. I matematik handlar det om att urskilja relationer mellan tal. I svenska om att urskilja hur textens delar hänger samman och skapar mening. I naturvetenskap om att förstå samband mellan processer.
När dessa relationer förblir dolda framstår uppgiften som svår. När de blir synliga framstår den som möjlig. Likvärdig undervisning handlar därför inte bara om resurser. Den handlar om undervisningens design.
Missgynnar dem som saknar verktygen
En otydlig uppgift gynnar dem som redan kan strukturera sitt tänkande. Den missgynnar dem som ännu inte har verktygen.
Att göra de kritiska aspekterna av innehållet synliga för eleverna är inte att sänka kraven. Det är att visa vad förståelsen faktiskt kräver.
Kanske behöver vi därför tala mindre om elevers motivation som egenskap och mer om undervisningens ansvar att göra det som är avgörande för förståelsen synligt.
För när elever ser vad som behöver urskiljas, vad som behöver prövas och varför deras första förståelse inte räcker – då blir det möjligt att börja.
Och när fler elever kan börja – då kan fler elever lyckas.
Karin Hassle är musiklärare och specialpedagog
LÄS ÄVEN
Debatt: Elever rycks från musiken för att få extra stöd i matte
Debatt: Fler barn måste få plats på kulturskolan!
Debatt: NPF-eleverna är de första som sorteras ut ur musiksalen
Debatt: Musik är en outnyttjad skattkista för elever med NPF
