Tre lärare om nationella prov i praktisk-estetiska ämnen
Carolina Nordström Abelli, Jonas Tackerudh och Lina Malmström.
Panelen Skulle nationella prov höja statusen på de praktisk-estetiska ämnena och ge en mer likvärdig bedömning? Eller riskerar viktiga delar av ämnena att gå förlorade? Vi frågade tre lärare.
Carolina Nordström Abelli
Carolina Nordström Abelli, lärare i design, formgivning och bild på Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm.
1. Tycker du att nationella prov bör införas i praktisk-estetiska ämnen?
– Nej. Jag tror det skulle medföra risken att våra ämnen förlorar sitt sammanhang. Praktisk-estetiska ämnen formas oftast utifrån en komplex verklighet där många olika förmågor och kunskaper samspelar.
2. Hur tror du att nationella prov skulle påverka betygssättningen i ditt ämne?
– Jag tror att viktiga delar riskerar att gå förlorade till förmån för det mätbara. Fokus skulle förflyttas från problemlösning och kritiskt tänkande till ett görande och upprepande av sådant vi redan vet. Imitation och reproduktion är ett sätt att lära sig men inte något som bör eftersträvas.
3. Vad i ditt ämne riskerar att inte rymmas i ett nationellt prov?
– Kreativa färdigheter vilket är ämnets kärna. Dessa synliggörs i en arbetsprocess vilket handlar om att arbeta i flera olika steg och att reflektera över sina val. Slutresultatet är ett samspel mellan färdigheter, erfarenheter och det man vill berätta. Dessa delar kan sedan kombineras i oändlighet.
Jonas Tackerudh
Jonas Tackerudh, lärare i musik i årskurs 4–9 samt i idrott och hälsa i årskurs 8–9 på Frostviksskolan i Gäddede.
1. Tycker du att nationella prov bör införas i praktisk-estetiska ämnen?
– Nej, jag tycker inte att det ska införas nationella prov i praktisk-estetiska ämnen. Det är ämnen med stor variation och där förutsättningarna på skolorna är väldigt spridda. Jag tror att proven skulle begränsa den valfrihet som finns i dag och som behövs i ämnena, som ibland har snäva tidsramar.
2. Hur tror du att nationella prov skulle påverka betygssättningen i ditt ämne?
– Jag tror att fler elever skulle sikta på att prestera på en högre nivå i de delar som testas, men troligen skulle det vara samma elever som redan når de högre betygskriterierna. Möjligen skulle proven ge en mer uppstyrd dialog mellan kollegor i en glesbygdskommun för att sträva efter likvärdighet.
3. Vad i ditt ämne riskerar att inte rymmas i ett nationellt prov?
– I musik kan det vara svårt att fånga upp elevens musikaliska skapande vid en enskild tidpunkt samt kompositionsdelen. I idrott och hälsa blir det svårt att täcka in vikten av att väga risker, aktiviteter med komplexa rörelser och att eleven ska värdera sin fysiska förmåga och hälsa.
Lina Malmström
Lina Malmström, lärare i idrott och hälsa samt svenska på Renforsskolan i Vindeln.
1. Tycker du att nationella prov bör införas i praktisk-estetiska ämnen?
– Det är en svår fråga med ett komplext svar. På ett sätt ja för att säkerställa en likvärdig bedömning över landet. På ett sätt nej då jag tror att det är svårt att genomföra på ett smidigt sätt utifrån att alla skolor har olika förutsättningar i form av slöjdsalar, idrottshallar och så vidare.
2. Hur tror du att nationella prov skulle påverka betygssättningen i ditt ämne?
– Jag tror att det skulle ge en jämnare och mer rättvis bedömning eftersom det på många håll i dagsläget säkerligen sker en godtycklig bedömning där det kan vara enklare att bedöma hur aktiv en elev är än elevens faktiska rörelseförmågor.
3. Vad i ditt ämne riskerar att inte rymmas i ett nationellt prov?
– Oj, mycket! Idrott och hälsa handlar om att visa på komplexa rörelseförmågor i en bredd av aktiviteter och att testa alla dessa aktiviteter vid ett tillfälle är svårt. Dessutom har vi teoretiska kriterier att förhålla oss till vilket kan vara enklare att testa i form av nationella prov.
LÄS ÄVEN
Tre praktisk-estetiska lärare om uteundervisning
Tre lärare om vilka regler de har i sina klassrum
