Fördjupning lyfter elever i idrotten
Efter 16 lektioner med bordtennis sa en kille: ”Det är första gången som jag känner mig kompetent”, berättar forskaren Robin Lindgren Fjellner.
Forskning I idrott och hälsa bör man lägga fler lektioner på ett och samma område. Det ökar möjligheterna att få eleverna att utvecklas, visar forskaren och tidigare idrottsläraren Robin Lindgren Fjellner.
1. Rörelsemål under 10–17 lektioner
I sin avhandling lät Robin Lindgren Fjellner fyra lärare jobba med en ”kroppsövningsmodell” i 10–17 lektioner, alltså längre tid än normalt – men en normal längd i andra länder som exempelvis Tyskland. Varje elev valde ett rörelsemål, något de vill utveckla sina kun-skaper inom – exempelvis att jonglera, stå på händer eller spela badminton.
– Det går att lägga upp det så här och ändå hinna med allt som kursplanen kräver i högstadiet. Ett sätt är att beta av en aktivitet i sjuan, och i stället för att återvända till den i åttan väljer man en helt annan aktivitet då.
2. Stärker elevernas självförtroende
Själva kärnan i kroppsövningsmodellen är att eleverna får öva målmedvetet under en längre tid. Resultaten pekar på att undervisningen blir mer meningsfull när elever känner att de utvecklas, deras självförtroende stärks.
– Jag tänkte att eleverna kunde bli uttråkade efter ett stort antal lektioner, det var även något lärarna lyfte fram, men många elever ville fortsätta med sina egna valda rörelsemål. En kille hade en fin kommentar efter 16 lektioner med bordtennis: ”Det är första gången som jag känner mig kompetent.”
3. Mer eget ansvar för träningen
Trots att själva aktiviteterna skiljer sig åt – alltså rörelsemålen – fanns där ett gemensamt undervisningsinnehåll. Oavsett vilken rörelse eleverna hade valt, fick de öva att planera, analysera och sedan också värdera sin rörelseutveckling. De fick helt enkelt ta ökat ansvar för sitt övande, i samarbete med sin lärare förstås.
– Att få mer eget ansvar är en utmaning i högstadiet, men något viktigt att träna på inför framtiden. Här är det centralt att läraren avgör hur mycket frihet varje elev bör få, allt beroende på situationen.
4. Eleverna som gynnas mest
Pedagogiska modeller av det här slaget är väletablerade internationellt, men fortfarande ovanliga i Sverige. Ett resultat man kunnat se är att de gynnar elever ”i mitten”, alltså elever som i normala fall riskerar att hamna i skymundan, som varken tillhör de högpresterande eller de med utmaningar.
– Det är elever som inte hinner utveckla en märkbar kompetens på två–tre lektioner, men som kan se fantastiska förbättringar efter tolv lektioner. De kanske aldrig har upplevt en sån framgång tidigare, då varje moment ofta pågår så kort tid.
Fotnot: Robin Lindgren Fjellner disputerade nyligen i idrottsvetenskap vid Örebro universitet på avhandlingen ”The educational value of pedagogical models in physical education – a didaktik perspective”.
LÄS ÄVEN
Skytte: Lärarens skådespel är extremt effektivt
Debatt: Idrottsämnet skapar ny hälsoklyfta
Enkla knep får elever att röra mer på sig i skolan