Källa: Skolverket
Till startsidan
Lova Palmér, till vänster, är bildlärare och forskare. Janet Eriksson, till höger, är bildlärare och ordförande i Bildlärarnas riksförening.
Betyg
Pojkar klarar bildämnet betydligt sämre än flickor. Det visar slutbetygen i årskurs 9.
– En del pojkar kan ha svårt med tålamodet. Tjejer kan vara mer koncentrerade på att forma detaljer, säger Lova Palmér, bildlärare och forskare.
Flickorna lyckas mycket bättre i ämnet bild jämfört med pojkarna. Det visar de genomsnittliga betygspoängen för årskurs nio. I den senaste statistiken från våren 2025 var flickornas genomsnittliga poäng 16,3 jämfört med pojkarnas 13,6. I inget annat ämne är gapet lika stort.
Janet Eriksson, som är ordförande i Bildlärarnas riksförening, ser flera möjliga förklaringar till att pojkarna släpar efter i bildämnet. Ett problem handlar om finmotoriken, som har stor betydelse i traditionella tekniker som att teckna, måla och jobba med skulptur.
– Finmotoriken är generellt sett inte lika utvecklad hos pojkarna. Kanske beror det på att pojkar spelar mer på mobiler och datorer. Det ger en snabbhet i fingrarna men det förbättrar inte finmotoriken. Att forma en skulptur i bildämnet är ett projekt som kräver finmotorik, säger Janet Eriksson, som undervisar på Tunaskolan i Lund.
Hon menar att samhällets inställning till bildämnet även smittar av sig på eleverna.
– Det finns en stark strömning i samhället där man tycker att de teoretiska ämnena är viktiga och mätbara. De praktiska ämnena ses ibland som något som görs för att lätta upp dagen. För främst killar kan bild uppfattas så. Men nu i tider av fake news och AI-genererade bilder är bildämnet viktigt.
Janet Eriksson påpekar att bild inte heller värderas högt när det gäller tid och resurser.
– Jag har bara 50 minuter bild i veckan, dock i halvklass. Men många bildlärare har helklass och undervisning för hundratals elever. Mitt andra ämne engelska har mer tid och eleverna är mer påkopplade där. Andra faktorer är om skolorna tillsätter behöriga lärare och om det finns adekvata digitala verktyg.
Lova Palmér undervisar i bild i Kungälv och forskar med fokus på vad som krävs för att få pojkar att engagera sig mer i ämnet. Hon har i en licentiatuppsats visat att pojkarnas intresse kan öka när undervisningen är varierad med både analoga och digi-tala verktyg och tekniker samt även sker i miljöer utanför klassrummet.
– Killar kan visa på ett större rörelsebehov i undervisningen varför uppgifter som film och fotografi visat sig vara tacksamma ingångar. Min upp-fattning är att pojkars bildskapande på fritiden är mer digitalt och att det analoga teckningsintresset inte håller i sig lika långt upp i åldrarna som för flickor, säger Lova Palmér.
En annan aspekt är att bild av tradition kan ses som ett feminint ämne som kopplas till känslor.
– Det kan vara lättare för killar när det inte är lika känslomässigt personligt. ”Hur känner du i dag och gör en bild av det” är inte en bra ingång.
Lova Palmér försöker att variera mellan analoga och digitala moment i bildsalen. En fördel kan även vara att dela upp undervisningen i olika delar i stället för att jobba med långa projekt.
– En del pojkar kan ha svårt med tålamodet. Ibland talar man om en antiansträngningskultur, som är mer uttalad hos killar. Tjejer kan vara mer koncentrerade långa tider på att forma detaljer.
Skillnaden i betygspoäng mellan pojkar och flickor är större i bild jämfört med andra praktisk-estetiska ämnen.
– En delförklaring kanske kan vara att bild ofta undervisas i helklass jämfört med slöjd och musik som ofta har halvklass. Stora grupper ger så klart mindre tid till varje individ, vilket kan missgynna pojkar, säger Lova Palmér.
Källa: Skolverket
En ny kursplan kommer att införas för bildämnet till hösten 2028. Kanske kan det lyfta pojkarnas resultat.
– Svårt att säga nu men tanken är att det ska bli tydligare vad och hur eleverna ska lära sig i bild under tidigare skolår. Nu kan det vara väldigt olika vilka kunskaper eleverna har när de kommer till högstadiet.
LÄS ÄVEN
Debatt: Att sätta betyg i bild är och förblir en paradox
Debatt: Reformen slår hårt mot praktisk-estetiska ämnen
Ny rapport: Vi är på väg att bli bildanalfabeter
Så ska kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena förändras
Krönika Idrottsläraren: ”Det här är en av skolans farligaste vanor.”
Hallå där Papperskonstnären: Svek från vuxenvärlden att alla barn inte lär sig klippa ordentligt.
Lektionstipset Hkk-lärarna: Därför utmanar vi eleverna att prova något radikalt.
Krönika ”Ger energi och får eleverna att orka med skolarbete i klassrummet.”
Debatt ”I slöjden använder vi händerna, hjärnan och hjärtat.”
Krönika Idrottsläraren om varför vissa aktiviteter är konstant hotade av nedläggning.
Debatt Musikläraren: Orolig över att praktisk-estetiska ämnen kommer väga lätt i nya betygssystemet.
Debatt Teaterläraren: Genom praktiskt arbete utvecklas ett eget omdöme.
Debatt Musikläraren: Vi får bära konsekvenserna när skolans resurser blir ansträngda.
Krönika Slöjdläraren: Skickar helt andra signaler till mottagaren.
Forskning Forskaren: Musiklärare går mer på beprövad erfarenhet.
Betyg Rektorn: Det är förkastligt att likrikta skolan på det här sättet.
Forskning Forskaren: Vi fann översvallande mycket positiva effekter.
Debatt Idrottsläraren: ”Kaptenerna har fått mer ansvar än jag först tänkte.”
Idrott och hälsa Idrottsläraren: Vi måste låta var och en få göra sin grej ibland.
Debatt Bildläraren: Kritiken bygger på en återkommande missuppfattning.
Debatt Musikläraren: Ett av våra mest effektiva pedagogiska verktyg används inte.
Forskning Forskaren: Några beskrev det som att de blivit ”ålagda” att jobba med bild.
Debatt Bildläraren: Visuell läskunnighet är lika central som läsning och skrivning.
Debatt Slöjdläraren om framtidsspaningarna som får honom att räta på ryggen.
Debatt Idrottsläraren: Krävs omtag om vi vill vända trenden och få eleverna att börja duscha igen.
Debatt Slöjdlärarens guide visar hur illa ställt det är.
Krönika Slöjdläraren: Det går inte att ladda om hur många gånger som helst under en arbetsdag.
Reportage Slöjdlärarnas täta samarbete förenklar – för alla.
Praktiska tips Slöjdläraren: Det gör eleverna mer självständiga.
Betyg Forskaren: ”En del pojkar kan ha svårt med tålamodet.”
Krönika Slöjdläraren: ”Finns inga genvägar, varje lektion räknas.”
Lektionstipset Idrottsläraren om satsningen: ”Idén är både enkel och genial.”
Panelen Tre praktisk-estetiska lärare om fördelar och risker med idén.
Forskning Forskarens tips: Lägg 10–17 lektioner på ett rörelsemål.
Krönika Idrottsläraren: Varför gör jag inte alltid så här?
Krönika Idrottsläraren: Många har svårt att förstå att de inte förstår.
Debatt Språkforskaren: Nyanlända elever riskerar att utelämnas.
Krönika Idrottsläraren: ”vi kan inte anpassa våra aktiviteter till varje individs behov.”
Debatt Musikläraren: Allt fler överväger att lämna yrket.
Kulturskolan Utbildningsledare: Många som gått vår utbildning har idag jobb på kulturskolor.
Debatt Musikläraren: ”Kanske ställer vi fel fråga?”
Krönika ”Få saker som kräver lika mycket kämpaglöd som att lära sig ett instrument.”
Forskning Forskaren om att små åtgärder kan göra stor skillnad.
Panelen Så tänker lärarna om elevutställningar, konserter och föreställningar.
Krönika Slöjdläraren: ”Det finns inget konkret ämnesinnehåll”
Krönika Idrottsläraren: ”Dit upplever jag att skolan är på väg idag, och jag hatar den skolan.”
Kulturskolan ”Jag har aldrig träffat en lärare som gått någon kurs.”
Lektionstipset Bildlärarens uppgift får eleverna att omfamna komplexa frågor på ett avslappnat sätt.
Reportage Dataspelskurserna blir allt fler samtidigt som antalet spellärare är för få.
Debatt Forskarens tre förslag på hur det ska gå till.
Debatt Bildläraren fortsätter arbeta relationellt även när lektionen går sönder.
Debatt Bildläraren: Inte en fråga om personlighet – utan om struktur.
Reportage Så arbetar prisade läraren för att motverka psykisk ohälsa.
Krönika ”Vi tog tidigt vara på digitaliseringens verkliga potential.”