Källa: Skolverket
Till startsidan
Lova Palmér, till vänster, är bildlärare och forskare. Janet Eriksson, till höger, är bildlärare och ordförande i Bildlärarnas riksförening.
Betyg
Pojkar klarar bildämnet betydligt sämre än flickor. Det visar slutbetygen i årskurs 9.
– En del pojkar kan ha svårt med tålamodet. Tjejer kan vara mer koncentrerade på att forma detaljer, säger Lova Palmér, bildlärare och forskare.
Flickorna lyckas mycket bättre i ämnet bild jämfört med pojkarna. Det visar de genomsnittliga betygspoängen för årskurs nio. I den senaste statistiken från våren 2025 var flickornas genomsnittliga poäng 16,3 jämfört med pojkarnas 13,6. I inget annat ämne är gapet lika stort.
Janet Eriksson, som är ordförande i Bildlärarnas riksförening, ser flera möjliga förklaringar till att pojkarna släpar efter i bildämnet. Ett problem handlar om finmotoriken, som har stor betydelse i traditionella tekniker som att teckna, måla och jobba med skulptur.
– Finmotoriken är generellt sett inte lika utvecklad hos pojkarna. Kanske beror det på att pojkar spelar mer på mobiler och datorer. Det ger en snabbhet i fingrarna men det förbättrar inte finmotoriken. Att forma en skulptur i bildämnet är ett projekt som kräver finmotorik, säger Janet Eriksson, som undervisar på Tunaskolan i Lund.
Hon menar att samhällets inställning till bildämnet även smittar av sig på eleverna.
– Det finns en stark strömning i samhället där man tycker att de teoretiska ämnena är viktiga och mätbara. De praktiska ämnena ses ibland som något som görs för att lätta upp dagen. För främst killar kan bild uppfattas så. Men nu i tider av fake news och AI-genererade bilder är bildämnet viktigt.
Janet Eriksson påpekar att bild inte heller värderas högt när det gäller tid och resurser.
– Jag har bara 50 minuter bild i veckan, dock i halvklass. Men många bildlärare har helklass och undervisning för hundratals elever. Mitt andra ämne engelska har mer tid och eleverna är mer påkopplade där. Andra faktorer är om skolorna tillsätter behöriga lärare och om det finns adekvata digitala verktyg.
Lova Palmér undervisar i bild i Kungälv och forskar med fokus på vad som krävs för att få pojkar att engagera sig mer i ämnet. Hon har i en licentiatuppsats visat att pojkarnas intresse kan öka när undervisningen är varierad med både analoga och digi-tala verktyg och tekniker samt även sker i miljöer utanför klassrummet.
– Killar kan visa på ett större rörelsebehov i undervisningen varför uppgifter som film och fotografi visat sig vara tacksamma ingångar. Min upp-fattning är att pojkars bildskapande på fritiden är mer digitalt och att det analoga teckningsintresset inte håller i sig lika långt upp i åldrarna som för flickor, säger Lova Palmér.
En annan aspekt är att bild av tradition kan ses som ett feminint ämne som kopplas till känslor.
– Det kan vara lättare för killar när det inte är lika känslomässigt personligt. ”Hur känner du i dag och gör en bild av det” är inte en bra ingång.
Lova Palmér försöker att variera mellan analoga och digitala moment i bildsalen. En fördel kan även vara att dela upp undervisningen i olika delar i stället för att jobba med långa projekt.
– En del pojkar kan ha svårt med tålamodet. Ibland talar man om en antiansträngningskultur, som är mer uttalad hos killar. Tjejer kan vara mer koncentrerade långa tider på att forma detaljer.
Skillnaden i betygspoäng mellan pojkar och flickor är större i bild jämfört med andra praktisk-estetiska ämnen.
– En delförklaring kanske kan vara att bild ofta undervisas i helklass jämfört med slöjd och musik som ofta har halvklass. Stora grupper ger så klart mindre tid till varje individ, vilket kan missgynna pojkar, säger Lova Palmér.
Källa: Skolverket
En ny kursplan kommer att införas för bildämnet till hösten 2028. Kanske kan det lyfta pojkarnas resultat.
– Svårt att säga nu men tanken är att det ska bli tydligare vad och hur eleverna ska lära sig i bild under tidigare skolår. Nu kan det vara väldigt olika vilka kunskaper eleverna har när de kommer till högstadiet.
LÄS ÄVEN
Debatt: Att sätta betyg i bild är och förblir en paradox
Debatt: Reformen slår hårt mot praktisk-estetiska ämnen
Ny rapport: Vi är på väg att bli bildanalfabeter
Så ska kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena förändras
Krönika Idrottsläraren: Många har svårt att förstå att de inte förstår.
Krönika Idrottsläraren: ”vi kan inte anpassa våra aktiviteter till varje individs behov.”
Kulturskolan Utbildningsledare: Många som gått vår utbildning har idag jobb på kulturskolor.
Debatt Musikläraren: ”Kanske ställer vi fel fråga?”
Krönika ”Få saker som kräver lika mycket kämpaglöd som att lära sig ett instrument.”
Forskning Forskaren om att små åtgärder kan göra stor skillnad.
Panelen Så tänker lärarna om elevutställningar, konserter och föreställningar.
Krönika Slöjdläraren: ”Det finns inget konkret ämnesinnehåll”
Krönika Idrottsläraren: ”Dit upplever jag att skolan är på väg idag, och jag hatar den skolan.”
Kulturskolan ”Jag har aldrig träffat en lärare som gått någon kurs.”
Lektionstipset Bildlärarens uppgift får eleverna att omfamna komplexa frågor på ett avslappnat sätt.
Reportage Dataspelskurserna blir allt fler samtidigt som antalet spellärare är för få.
Debatt Forskarens tre förslag på hur det ska gå till.
Debatt Bildläraren fortsätter arbeta relationellt även när lektionen går sönder.
Debatt Bildläraren: Inte en fråga om personlighet – utan om struktur.
Reportage Så arbetar prisade läraren för att motverka psykisk ohälsa.
Krönika ”Vi tog tidigt vara på digitaliseringens verkliga potential.”
Debatt Musikläraren: ”Vi kan inte inkludera på god vilja.”
Debatt ”Visuell läskunnighet är inte ett estetiskt sidospår – den är en nödvändighet”
Debatt Musikläraren: ”Plötsligt hinner jag andas under mina arbetsdagar.”
Panelen Så svarar tre praktisk-estetiska lärare.
Praktiska tips Slöjdlärarens gamla mönster får nytt liv.
Kulturskolan ”Vi verkar inte vara en prioriterad yrkesgrupp.”
Forskning Forskaren: ”Barn i dag är flockdjur. De gillar att göra saker tillsammans.”
Praktiska tips Musiklärarens tips får eleverna att övervinna sina rädslor.
Krönika ”Hur ska jag kunna placera en elev i ett grupprum när jag inte har ett?”
Skrivkrisen ”Vad vi än skriver om så ska det vara rätt. Läsa och skriva gör vi överallt."
Debatt Musikläraren: De elever som behöver musikundervisningen mest får minst.
Debatt ”Som lärare i hkk ser jag hur elever stannar vid rätt och fel.”
Debatt ”Vi behöver återupprätta värdet av ämneskunskap.”
Debatt ”En lärare kan vara den första som upptäcker att något inte står rätt till.”
Idrott och hälsa ”Jag visar gärna att jag kan misslyckas och gör det till en grej.”
Forskning Slutsatsen: Stärk bildämnet i skolan.
Debatt ”Det kräver varken kampsportskunskap eller avancerad utrustning.”
Krönika Slöjdläraren: ”Jag tror inte längre att det är så enkelt.”
Debatt ”Ska kultur i skolan vara en rättighet eller fortsätta vara ett lotteri?”
Forskning Forskaren: ”Har hamnat i bakgrunden.”
Forskning Forskaren: I inget annat ämne har deras resultat försämrats lika mycket.
Forskning Forskaren: ”Finns både tydliga fördelar och nackdelar”.
Debatt ”Musikundervisningen utmanar exakt de funktioner som många elever med NPF kämpar med.”
Böcker Professorn: Lärare har en viktig funktion i att fostra kulturella deltagare.
Debatt ”Beige kritan får bära hela mänsklighetens spektrum av hudtoner.”
Debatt Idrottsläraren reder ut de vanligaste missuppfattningarna.
Debatt Bildläraren: En plats där det är tillåtet att tänka annorlunda.
Krönika Slöjdläraren har tröttnat på att vara hjälpämneslärare: ”Lita på professionen i varje ämne”.
Debatt Musikläraren om att skolan och kulturskolan borde samarbeta – för elevernas skull.
Lön Ny statistik: Här tjänar lärare i praktisk-estetiska ämnen och kulturskola bäst och sämst.
Reportage Här lyfter de praktisk-estetiska ämnena mest i Sverige.
Behörighet Erfarna musikläraren: ”Ogenomtänkt och respektlöst.”
Kulturskolan Har dubblerat antalet deltagare på kort tid.