Vetenskapliga grunden svajar i musikämnet
Christer Larssons avhandling heter ”Musiklärarprofession på vetenskaplig grund – iscensättningar på tre policyarenor”.
Forskning
Vad innebär ”undervisning på vetenskaplig grund” i just musikämnet? Det är ingen enkel fråga, konstaterar musikläraren och forskaren Christer Larsson som gått igenom hur stat, lärarfack och musiklärare själva skriver och talar om saken.
– Musikämnets särskilda förutsättningar står sällan i centrum.
Christer Larsson undervisar i musik på ett estetiskt gymnasieprogram och har genom åren pratat mycket med kollegor om vad som egentligen utgör ämnets vetenskapliga grund. I sin avhandling, framlagd vid Göteborgs universitet i juni, har han gått igenom hur det skrivs och talas om vetenskaplig grund på tre ”policyarenor”.
Den första arenan är staten, där han vaskat fram texter och filmklipp på temat från Skolverkets hemsida. Den andra är de två lärarfackens sajter (före bildandet av Sveriges Lärare och Vilärare.se) och Musiklärarnas riksförenings tidning. Och den tredje är dagens musiklärare i form av tre samtalsgrupper från gymnasieskolor i olika delar av landet.
– På alla tre arenorna fylls begreppet med delvis olika innehåll, beroende på vilka frågor och behov som står i fokus.
Gick mer in på ”beprövad erfarenhet”
Skolverket anger inga ämnesspecifika kriterier, man betonar professionella krav som omfattar alla lärare och skriver mycket om styrning.
Lärarfacken och Musiklärarnas riksförening å sin sida beskriver hur viktigt musikämnet är, hur det måste likställas med andra ämnen. Och när ämnets vikt ska motiveras hänvisas främst till forskning om effekter utanför musikklassrummet, som hälsa och resultat i andra ämnen.
De intervjuade musiklärarna pratade mest om sina praktiska erfarenheter av musikundervisning.
– De gick mer in på ”beprövad erfarenhet”, diskuterade olika undervisningsmetoder, jag kallar det i avhandlingen för ett slags ”vetenskapifiering av erfarenhetskunskap”.
På alla tre arenorna fann han förbluffande lite referenser till just musikpedagogisk forskning, snarare till generell pedagogisk forskning eller till neurovetenskap, hur hjärnan påverkas av olika undervisningsmetoder och olika typer av inlärning.
Finns risker med att förenkla
I någon mening är han nöjd med att inte kunna finna ett enkelt och avgränsat svar på frågan om musiklärarnas vetenskapliga grund, eftersom frågan är och måste vara komplex:
– Om vi förenklar vad vetenskaplig grund i skolan handlar om riskerar vi att också förenkla vad det betyder att vara en professionell lärare.
Avhandlingen lyfter utvecklingsprojekt där lärare och forskare arbetar tillsammans i skolan med olika typer av policyarbete, bland annat just arbete med vetenskaplig grund i praktisk undervisning.
– Jag vill slå ett slag för fler sådana utvecklingsprojekt, min avhandling kan vara en bra startpunkt för den typen av projekt.
LÄS ÄVEN
Ny studie: Halvklass i musik ger flera stora vinster
Hård praktisk-estetisk kritik mot nya betygsreformen
