Efter saxlarmet: Slöjdlärare går till botten med problemen

Bilden på det blå tygstycket på Ämneslärarens sajt den 11 januari 2024 blev viral. En tolvåring hade försökt klippa rakt – men det blev inte rakt. Milt uttryckt. Lärarens kommentar: ”Jag har elever i femman som klipper på en nivå där förskolebarn brukade vara.”

– Er artikel bidrog till att de antog min projektansökan till saxstudien, säger Jenny Frohagen med ett leende när vi träffas på Vistaskolan (F–9) i Huddinge.

Hon är grundskollärare i slöjd (och franska) och jobbar som lärarutbildare på Konstfack – och har arbetat med lärardriven forskning sedan 2009. Just nu är hon tjänstledig för doktorandstudier om att hantera verktyg och material ändamålsenligt i slöjden.

Klipptest i slöjdsalen

Som underlag för avhandlingen har hon genomfört flera ”Learning Studies”. En av dessa handlar om att klippa efter linjer – bland annat just här på Vistaskolan. En av lärarna som var med är Anders Eklund. Han har närmare 50 års erfarenhet som slöjdlärare:

– Det finns alltid möjligheter att utveckla sina undervisningsmetoder. Jag tror mycket på att man måste lära eleverna att använda alla typer av verktyg, även saxar, säger han.

För Ämneslärarens räkning, och för att få ytterligare underlag om elevernas klippande, så ordnar Jenny Frohagen och Anders Eklund ytterligare ett klipptest i hans slöjdsal på skolan. Martha Johansson från Lillholmsskolan i Skärholmen, en annan av lärarna som var med under saxstudien, deltar också.

Ett tiotal elever väntar förväntansfullt. Det ligger lämpliga saxar på bordet och de ska få klippa efter linjer i papper, tyg och plåt.

– Är det här en stålsax? frågar en elev och Jenny Frohagen förklarar att det heter plåtsax.

Sedan viskar hon:

– Kunskaperna om att välja och hantera verktyg brister också på lärarutbildningen, flera studenter som jag handlett har försökt klippa i plåt med avbitartång.

Skärmar istället för pyssel

De tre lärarna går runt bland eleverna och granskar deras sätt att klippa och svarar på frågor. En av poängerna med testet är att eleverna inte fått några instruktioner före om hur man klipper – bara att de ska klippa efter de markerade linjerna.

– När vi gjorde vår Learning Study fick eleverna genomföra klipptestet före och efter själva forskningslektionen. På denna lektion prövade vi olika sätt att förklara och visa vad som är kritiskt.

Medan Martha Johansson närstuderar en elevs arbete med plåten betonar hon med tillfredsställelse:

– Vi gör en poäng av att detta är slöjdkunskap, inte trä- eller textilslöjd.

Det är ett faktum att utrymmet för klippande och annat pysslande minskat, både på fritids och därhemma, till följd av skärmarnas intåg. Eleven Sigrid Kågebrand saknar det själv, berättar hon när hon blivit färdig med uppgiften:

– Jag mår inte alltid så bra när jag scrollar på telefonen, jag skulle må bättre om jag pysslade mer. Men jag bli liksom fast med telefonen.

Viktigt med tydliga instruktioner

Nu är alla klara med klippandet och för de flesta i denna grupp gick det lätt och blev jämna snitt medan det blev hackigt för några, främst i plåten. Jenny Frohagen betonar något viktigt, med tanke på alla larm om den bristfälliga finmotoriken:

– Många klipper fortfarande tillräckligt bra. Men variationen är stor.

När eleverna gått funderar lärarna vidare på vad de sett.

– En flicka var väldigt skicklig med tyget när hon tog stöd mot bordet under klippningen, säger Martha Johansson.

Jenny Frohagen går fram till en elevproduktion som visar på vikten av tydliga instruktioner:

– Titta, han har klippt ut själva linjen, skickligt gjort! Men det var ju inte uppgiften.

I sin learning study diskuterade de livligt själva didaktiken kring det finmotoriska, deras eget ansvar som pedagoger för att förbättra elevernas resultat. En av poängerna, som de vill sprida till andra lärare, är att prioritera verktyg som just gynnar det finmotoriska.

Anders Eklund har funderat mycket på det.

– Jag har en elektrisk kontursåg här, men jag använder den inte! Det är handen som ska lära sig, därför är det handhållen figursåg som gäller.

Alla följer inte hans ideal. Jenny Frohagen har sett det på flera VFU-besök i sitt arbete som lärarutbildare:

– Det förekommer att tyg skärs med rullkniv och linjal mot en skärmatta i stället för att klippas ut med sax. Eller att en borrmaskin används redan i lågstadiet, i stället för att låta eleverna tränas i att använda drillborr. Jag tror att det är fel väg, på det här sättet bidrar vi till att de inte får träna sin finmotorik.

”Ett idiotiskt beslut”

Finmotorik som begrepp fanns i läroplanen 1980, men har tagits bort i de senare läroplanerna.

– Ett fullkomligt idiotiskt beslut. Våra praktisk-estetiska ämnen fick också en mer teoretisk profil, vilket var helt feltänkt, säger Jenny Frohagen.

Men nu blåser nya vindar – som ett resultat av saxlarmet och en uppsjö andra exempel på att finmotoriken försämrats. I förslaget till ny läroplan gör ordet comeback med den här formuleringen:

”Generellt menar vi att de praktisk-estetiska ämnenas bidrag till motorisk utveckling samt vikten av övning för att bygga upp såväl grund- som finmotorik behöver lyftas fram i de nya kursplanerna.”

Vill ha fler tester

Jenny Frohagen och hennes kollegor vill slå ett slag för diagnostiska test – även i slöjd. De sa rentav till eleverna, inför uppgiften, att de skulle se det som exempelvis ett diagnostiskt prov i matematik.

– Vi får inte vara rädda för tester i vårt ämne, testerna hjälper oss att förstå vad vi måste bli bättre på i vår undervisning, säger Jenny Frohagen.

Hon vet att lärarna som medverkat i studien använder lärdomar från både testet och forskningslektionerna i sitt fortsatta arbete. Själv har hon presenterat studien på både forskningskonferenser och lärarträffar. Hon har även varit i Japan där elever på en gymnasieskola fick pröva att klippa ”med fel hand”.

– I höstas var jag i Blekinge och pratade med lärare, de kände igen flera av de svårigheter vi fann hos eleverna genom klipptestet.

Där hemma i arbetsrummet har hon golvet täckt med elevernas utklippta cirklar och tårtbitar, nu när analysarbetet skrivs fram. Hon är medveten om att hennes studie undersöker något litet och kanske självklart för vissa, men hoppas att den kan inspirera andra lärare och forskare att göra fler praktiknära mikrostudier.

– Att klippa i tyg och plåt innehåller många finmotoriska handgrepp, men självfallet finns många andra verktyg och material att utforska inom slöjden på det här temat.

LÄS ÄVEN

Hon klippte och skar fram Ämneslärarens omslag

Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax

Tre slöjdlärare om elevernas allt sämre finmotorik

Slöjdlärarens spik- och knutträning gav skolan nytt konstverk

Debatt: Eleverna blir smartare när de arbetar med händerna

Hjärnforskare: Därför är skapandet nödvändigt i skolan

Fullträff när barnen får slöjda på fritids