Debatt: Slöjd – ett ämne som ger oss kraft att leva
Hiromi Ballantyne är slöjdlärare på Torslunda och Glömminge skola i Mörbylånga kommun.
Debatt För mig är det tydligt att slöjd inte bara handlar om att skapa saker i skolan. Det handlar om att träna på processer som vi möter genom livet, skriver slöjdläraren.
Underbara ämnet slöjd! Jag är lite avundsjuk på alla er som har haft slöjd i grundskolan, för jag har inte haft det själv.
Jag växte upp i Japan, där slöjd inte finns som ett eget ämne. Vi hade lite textilarbete i hemkunskapen, och pojkarna fick arbeta med trä i teknik. Kanske är det därför jag idag ser slöjd som något extra viktigt.
För mig är slöjd ett ämne där allt hänger ihop. Här får eleverna använda händerna, men också tänka, planera och lösa problem. Kunskap från andra ämnen blir konkret och på riktigt.
I slöjden lär man sig om material och verktyg, men också tålamod och att inte ge upp när något går fel. Man följer en process från idé till färdig produkt och lär sig att stanna upp, tänka om och hitta nya lösningar.
Småsaker man har nytta av hela livet
Jag tänker också att slöjd lär ut sådant som vi ibland tar för givet: att samarbeta, hjälpa varandra, ta ansvar för material och verktyg och städa efter sig. Det är småsaker, men samtidigt stora saker som man har nytta av hela livet. För mig är slöjd därför inte bara ett praktiskt ämne. Det är ett ämne som formar människor.
Jag brukar berätta för eleverna att vi i slöjden använder händerna, hjärnan och hjärtat. När vi arbetar med händerna utvecklas också hjärnan. När vi sätter ord på det vi gör utvecklas vårt tänkande. Och när vi lägger hjärta i arbetet blir det något mer personligt. Här utvecklas inte bara praktiska färdigheter, utan också kreativitet, reflektion, omsorg och stolthet över det man skapat.
Det handgjorda bär på något extra – en närvaro och en omsorg. I mitt kök finns smörknivar, skedar, muggar, skålar och krukor som min familj och mina vänner har gjort. När jag använder dessa föremål tänker jag på personerna som har skapat dem. Det gör vardagen lite finare och mer betydelsefull.
Särskilt viktigt blir detta när barn skapar. Deras alster är inte alltid perfekta, men de betyder mycket. När barn märker att det de skapat används och tas om hand får de en viktig bekräftelse: det de gjort är värdefullt och de själva blir sedda. Därför vill jag uppmuntra föräldrar att inte slänga det barnen gjort i slöjden, särskilt inte sådant som kan användas. Det bär på mer än funktion – det bär på en relation.
Slöjdens verkliga betydelse
När jag kom till Sverige blev jag starkt påverkad av det jag såg. På Capellagården, en hantverksskola på Öland, mötte jag elever som kunde laga bilar, baka sitt eget bröd och sticka en tröja av ull från en bondgård. Det gjorde stort intryck på mig. Jag mötte också många människor som själva tapetserar, målar om sina hus och bygger saker som staket och grindar. Hantverk är fortfarande en levande del av vardagen i Sverige.
För mig blev det tydligt att slöjd inte bara handlar om att skapa saker i skolan. Det handlar om att träna på processer som vi möter genom livet. Eleverna möter problem, misslyckanden, motgångar och utmaningar. De behöver tänka, våga prova och hitta vägar vidare.
Kanske är det just där slöjdens verkliga betydelse ligger – att ge människor kraft att leva.
Hiromi Ballantyne, slöjdlärare
LÄS ÄVEN
Debatt: Professorns ord avslöjar en sorglig syn på estetiska ämnen
Hård praktisk-estetisk kritik mot nya betygsreformen
Debatt: Kreativitet har aldrig varit viktigare
Söderberg: Återhämtning mellan slöjdlektioner är en nödvändighet