Snart är det dags för årets upplaga av skoljoggen. Några av oss har redan startat i förväg med mastodontarbetet att få en hel skola genomföra en enklare löptävling på samma gång.

I mitt fall har vi en skola med nästan 600 elever som mer eller mindre springer samtidigt. De får 40 minuter på sig att samla varv till sin klass. Ett varv är 800 meter. Klasserna startar med 10 minuters mellanrum.

Merjobb för både mig och kollegorna

Det är svårt att mäta värdet av detta och de tar så hiskeligt mycket undervisningstid från ordinarie ämnen. Vår vanliga idrottsundervisning ställs också in och det är ett stort merjobb för både mig och mina kollegor. Därför är dessa aktiviteter konstant hotade av nedläggning. Det är lätt att fokusera på den halvdag av undervisning som försvinner bara för att barnen ska springa lite som en del av en gammal tradition. Varför kan de inte bara göra det på idrotten?

Ett spår.

En tid.

Tillsammans.

Svaret är egentligen enkelt. 

Det är tydligt. Det är konkret. Det är här och nu. Det blir mer verklighetsnära med alla glada hejarop från åskådarna och den stora mängden barn som rör sig i spåret. Det är vad som ger motivation att orka.

För i det här vanliga spåret sker något helt magiskt. Elever som konstant brukar klaga på tråkigt eller ont i kroppen förvandlas till maratonlöpare. Elever som har svårt för samspel blir ledare. 

Värdet ligger inte bara i löpningen

Det skapas ett värde som är svårt att återskapa på en vanlig lektion. Här får lillebror heja på storebror när han löper förbi. Några elever i årskurs 5 hjälper de nya ettorna runt banan, visar dem och håller upp tempot samtidigt som de får ta del av den sprudlande glädjen en förstagluttare kan utstråla. En elev sträcker sig för att han gick ut för hårt och får hjälp att stretcha ut lårmuskulaturen medan klasskamraterna bekymmersamt småpratar om vikten av uppvärmning innan aktivitet.

Skoljoggens värde ligger inte bara i själva löpningen. Värdet ligger i det som uppstår när alla elever på hela skolan gör något tillsammans. Mot ett gemensamt mål att spräcka barriären över hur många varv var och en har förmågan att samla ihop. Det ger dem något mer än bara kunskap. Det ger dem karaktärsutveckling.

En elev kom till mig efteråt och berättade stolt ”Alex, jag sprang 8 varv, det är nytt PB! Nästa år ska jag försöka springa 9.” Det är enkelt att räkna bort en halvdag undervisning och se vad eleverna missar. Det är betydligt svårare att räkna på värdet för en elev som för första gången känner att löpning faktiskt är roligt.

Den officiella skoljoggen äger rum torsdag 17 september. Här anmäler man sin skola.

Alexander Skytte är idrottslärare på Skälbyskolan i Järfälla samt författare och föreläsare.

LÄS ÄVEN

Skytte: Brännboll är inte på väg bort från svensk skola

Skytte: Barns känslor är äkta – oavsett hur fåniga vi tycker att de är

Skytte: Vi hamnar fel om vi utgår från att elever vill förstöra

Skytte: I början var jag rädd för mina elever