Debatt: Halvklass i musik är en förutsättning för studiero
När flera band ska spela samtidigt behöver läraren kunna lyssna, visa och ge återkoppling vid varje instrument, skriver musikläraren Karin Hassle.
Debatt Oro i musiksalen uppstår ofta i övergångarna, när elever kör fast och när grupperna är för stora för att läraren ska hinna hjälpa alla. Musiklärare kan förebygga mycket men rektorer och huvudmän måste ge ämnet rimliga förutsättningar, skriver musikläraren Karin Hassle.
Den som har undervisat i musik känner igen sig. Bandet har just spelat igenom låten. Sista ackordet klingar ut men någon fortsätter spela och en annan börjar på en ny låt. Flera värdefulla minuter går åt till att samla gruppen igen.
Vi planerar intro, vers och refräng, men glömmer ibland vad som ska hända efter sista ackordet. Efter många år som musiklärare, speciallärare och specialpedagog har jag sett hur mycket av det som uppfattas som bristande studiero egentligen handlar om färdigheter som eleverna ännu inte fått lära sig.
Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt om studiero (2021) visar betydelsen av att undervisa om regler och förväntningar. I institutets översikt om musikundervisning (2023) beskrivs en studie där samtliga åtta högstadieband hade svårt att börja spela samtidigt. Eleverna saknade musikaliska begrepp och tydliga instruktioner. Att räkna in, starta och avsluta tillsammans behöver därför undervisas och övas som en del av musicerandet. Det är musikaliska färdigheter, inte bara ordningsregler.
Svårt att individanpassa ensembleundervisning
Musikläraren kan göra mycket själv: planera övergångar, använda ett synligt lektionsschema och låta instrumenten vänta tills instruktionerna är klara. Samma låt kan dessutom ha flera vägar in genom exempelvis färgkodade ackord, enklare stämmor och olika instrumentroller.
Anna Backman Bister beskriver i sin avhandling ”Spelets regler” (2014) svårigheterna med att individanpassa ensembleundervisning i stora grupper, där elever har olika förkunskaper och förutsättningar. Det är en utmaning som inte kan lösas enbart genom lärarens skicklighet. Den som sätter ramen avgör vem som får plats i den.
Men läraren bestämmer inte ensam över ramarna. När flera band ska spela samtidigt behöver läraren kunna lyssna, visa och ge återkoppling vid varje instrument. Med tolv elever finns rimliga möjligheter att göra det. Med tjugofem blir uppdraget betydligt svårare. Elever får vänta på hjälp, kör fast och tappar fokus. Där växer också oron.
Halvklass är ingen förmån
Professor Guro Gravem Johansen vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet, rekommenderar i sitt expertunderlag till Skolverket (2025) att musikundervisningen i huvudsak bör ske i halvklass, med högst 12–15 elever när undervisningen kräver det. Skälen är bland annat ljudmiljö, handledning och bedömning. Gemensam sång och lyssnande kan däremot fungera i helklass.
Halvklass är ingen förmån för musiklärare. Det handlar om att eleverna ska få den undervisning de har rätt till och den återkoppling de behöver för att utveckla sitt musicerande.
Jag vill därför att rektorer och huvudmän organiserar praktiskt musicerande och skapande i halvklass, säkerställer ändamålsenliga lokaler och grupprum samt ger musiklärare möjlighet att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor. Den nya kursplanen måste också följas av organisatoriska förutsättningar som gör det möjligt att genomföra undervisningen i praktiken.
Musiklärare ska ta ansvar för undervisningens struktur och innehåll. Men studiero kan inte skapas genom lärarens skicklighet ensam när de organisatoriska förutsättningarna saknas.
Musikämnet behöver inte bli tystare. Det behöver förutsättningar att bli det ämne det är tänkt att vara.
Karin Hassle
Musiklärare, speciallärare och specialpedagog
Referenslista
Backman Bister, A. (2014). Spelets regler: En studie av ensembleundervisning i klass. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
Johansen, G. G. (2025). Ämnesspecifika instruktioner i musik. Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet. Expertunderlag till Skolverket.
Skolforskningsinstitutet. (2021). Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap. Systematisk forskningsöversikt.
Skolforskningsinstitutet. (2023). Att stödja elevers lärande i musik – undervisning i grund- och gymnasieskolan. Systematisk forskningsöversikt.
LÄS ÄVEN
Debatt: Professorns ord avslöjar en sorglig syn på estetiska ämnen
Debatt: Vem får betala priset för arbetstidsreformen?
