Debatt: Musikämnet kan bryta ner destruktiva hierarkier
Musikläraren Filippa Engellau har arbetat fem år på Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och sex år på SiS ungdomshem Råby.
Debatt I en destruktiv hierarki kan tillhörighet behöva förtjänas genom lydnad och underordning. I musiken kan den i stället växa fram genom samarbete. Ingen behöver trycka ner någon annan för att själv få ta plats, skriver musikläraren efter Sigtuna-skandalen.
Fem år som lärare på Sigtuna och sex år på SiS ungdomshem Råby har gett mig erfarenheter av två till synes helt olika världar. I båda har jag mött ungdomarnas starka behov av tillhörighet. Och sett vad som händer när musiken får fasaden att falla.
På Sigtuna bevittnade jag inte själv den pennalism som beskrivits i medierna. Däremot såg jag tydliga hierarkier. Äldre elever hade bord i matsalen där yngre inte fick sitta. Kläder och uttryck signalerar vem som hörde till.
På Råby möter jag ungdomar med andra livserfarenheter, många med erfarenhet av kriminalitet och social utsatthet. Livsvillkoren skiljer sig åt, men frågan om vem som får vara med återkommer. Likaså den sorgsna blick som ibland skymtar bakom ett självsäkert yttre.
I musikens rum händer något
Men jag har förmånen att undervisa i musik. Och i musikens rum händer något.
Fasaderna börjar falla. Skratt, glädje och gemenskap träder fram. Ungdomar vågar pröva, misslyckas och börja om. De sjunger och spelar tillsammans, lyssnar på varandra och upptäcker att de behöver varandra för att lyckas.
I en destruktiv hierarki kan tillhörighet behöva förtjänas genom lydnad och underordning. I musiken kan den i stället växa fram genom samarbete. Ingen behöver trycka ner någon annan för att själv få ta plats. Varje röst i en kör och varje instrument i en orkester bidrar till helheten.
Genom musiken bjuder ungdomarna in mig i sin värld av känslor. Ibland får jag för ett ögonblick höra vad de känner, bortom den fasad de annars visar upp. Där kan också tilliten till en vuxen börja växa.
Lucia förenar mina erfarenheter från båda miljöerna. På Sigtuna samlades omkring hundra elever från olika årskurser till luciakonsert. För en stund suddas gränserna mellan åldrar och grupper ut. Vi skapade något vackert tillsammans.
Kan skapa en annan gemenskap
På Råby uppträder ungdomarna med sång och musik. Tidigare placerade ungdomar återvänder för att ta emot stipendier. Många har gått vidare till studier eller arbete. De visar dem som befinner sig mitt i ett kaos att livet kan ta en annan riktning. Mitt i detta finns musiken och en gemenskap att vara stolt över.
Vi vuxna måste se, lyssna och ingripa när någon far illa. När vi misstänker förnedring och ändå tiger riskerar tystnaden att bli ett godkännande. Traditioner och gruppens regler får aldrig stå över en ung människas rätt till trygghet. Men vårt ansvar är också att skapa sammanhang där unga får växa och upptäcka sina förmågor. Därför måste musik och andra estetiska ämnen få utrymme i skolan. Här finns möjligheter att uttrycka känslor, bygga relationer och bli sedd bortom sin bakgrund, status eller sina misstag. Unga behöver få känna tillhörighet utan att underordna sig eller förlora sig själva. I glädjen att skapa tillsammans kan en annan gemenskap ta form.
Filippa Engellau, musiklärare
LÄS ÄVEN
Debatt: Halvklass i musik är en förutsättning för studiero
Ny studie: Halvklass i musik ger flera stora vinster
