”Estetiska ämnen visar vad skoldebatten missar om kognition”
Margaretha Häggström är docent i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap och lektor i bildpedagogik vid Göteborgs universitet, HDK-Valand.
Debatt När kognitionsvetenskapen nu ges ett allt större inflytande över svensk skola och lärarutbildning måste vi också våga fråga vilken kognitionsvetenskap som får sätta agendan, skriver Margaretha Häggström, docent i estetiska uttrycksformer.
Kognitionsvetenskapen har fått en renässans i svensk skola och lärarutbildning. Men när arbetsminne, kognitiv belastning och automatisering dominerar diskussionen riskerar vi att förbise väsentliga dimensioner av mänskligt lärande. Vi tänker också med kroppen, sinnena och i samspel med vår omgivning. Känslor, nyfikenhet och motivation påverkar vad vi uppmärksammar och engagerar oss i. Kognitionsvetenskapen är ett betydligt bredare forskningsfält än vad som framkommer i dagens skoldebatt. De estetiska ämnena visar hur kunskap kan utvecklas genom kroppslig handling, utforskande och skapande processer och varför en bredare förståelse av kognition behövs i hela skolan.
Kognitionsforskaren Margaret Wilson beskriver i ”Six Views of Embodied Cognition” (2002) hur tänkandet kan vara situerat och förankrat i kroppsliga erfarenheter, och hur vi använder vår omgivning för att utveckla och avlasta tänkandet. Skissandet är ett tydligt exempel. I bild och slöjd utvecklar elever idéer genom att trevande och ibland improvisatoriskt pröva linjer, former och material. Skissen blir både ett sätt att tänka och en utgångspunkt för fortsatt skapande. Liknande processer sker när elever skissar med rörelser i dans, improviserar i musik eller prövar gestaltningar i drama. Det handlar om ett sökande där nya möjligheter upptäcks under arbetets gång. Tänkandet föregår inte alltid handlingen – ibland växer det fram genom själva görandet.
”Nu kan ni glömma reglerna!”
Elever behöver utveckla både konvergent och divergent tänkande. De behöver tillägna sig kunskaper, behärska tekniker och använda etablerade metoder, men också kunna utforska alternativa möjligheter, improvisera och skapa något nytt. I de estetiska ämnena blir samspelet mellan dessa former av tänkande särskilt tydligt. När eleverna har utvecklat förtrogenhet med verktyg, material och uttrycksformer kan vi nästan säga: Nu kan ni glömma reglerna! Experimentera, kombinera och lek! Kunskaperna finns kvar som resurser, men eleverna kan frigöra sig från givna tillvägagångssätt och använda dem på nya och oväntade sätt. Nyfikenhet, överraskning och glädje blir viktiga drivkrafter i detta utforskande. Kunskapens värde ligger inte enbart i att kunna återge det inlärda, utan också i möjligheten att använda det för att upptäcka och skapa något nytt.
Ta hela människans tänkande på allvar
En bredare förståelse av kognition får också konsekvenser för hur undervisningen utformas. Elever har olika erfarenheter, förutsättningar och sätt att närma sig kunskap. Därför behövs variation i undervisningen, där tydliga instruktioner och strukturerad övning samspelar med utforskande, skapande och reflektion. Lärarens professionella omdöme blir avgörande för att kunna växla mellan dessa arbetssätt och ge stöd utifrån elevernas behov och det kunnande som utvecklas under arbetets gång.
När kognitionsvetenskapen nu ges ett allt större inflytande över svensk skola och lärarutbildning måste vi också våga fråga vilken kognitionsvetenskap som får sätta agendan. De estetiska ämnena visar att lärande handlar om mer än att lagra, återkalla och automatisera kunskaper. Här blir det tydligt hur tänkande utvecklas genom kroppslig handling, sinnliga erfarenheter, känslomässigt engagemang och kreativt utforskande. Dessa dimensioner måste få utrymme i både forskningens tillämpning och undervisningens utformning. En skola som vill vila på kognitionsvetenskaplig grund behöver ta hela människans tänkande på allvar, också det som sker genom kroppen, sinnena och händerna.
Margaretha Häggström, docent i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap och lektor i bildpedagogik vid Göteborgs universitet, HDK-Valand
LÄS ÄVEN
Hård praktisk-estetisk kritik mot nya betygsreformen
Därför är estetiska uttryck viktiga i slöjden
