Debatt: Nödvändigt att satsa på trygga omklädningsrum
Det är nu hög tid att ta initiativ till en nationell samordning om hur vi på bästa sätt utformar samtida, trygga och jämlika hallar och omklädningsrum, skriver idrottsläraren Mikael Gustafsson.
Debatt Vill vi vända trenden vi sett över lång tid och få fler elever att byta om, vara delaktiga, höja intensiteten och börja duscha igen, då krävs det att vi utformar en undervisande praktik och miljö som är samtida, trygg och jämlik, skriver idrottsläraren Mikael Gustafsson.
Hur effektivt Skolsverige har varit i syfte att skapa en skola för alla kan såklart diskuteras utifrån olika perspektiv. Framsteg finns att finna med kunskap som breddas inom skolan, men samtidigt skiljer intressenivå och initiativkraft gällande barns rättigheter sig åt mellan skolor och kommuner.
Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020 och en implementering i kommunens förvaltningar bör vara på plats. Skollagen säger att skolan ska vara trygg och miljön för undervisning ska vara tillgänglig. Diskrimineringslagen är inget mål eller en vision, det är en civilrättslig lag som kommuner behöver ha kunskap om och förhålla sig till. Rådande normer, attityder och rättigheter väger tungt och har förändrats över tid. Oavsett vem individen är, vilken självkänsla, kulturell bakgrund, ålder eller grupptillhörighet individen bär eller har bör miljön spegla sin samtid, vara tillgänglig, jämlik och långsiktigt hållbar.
Möts av okunskap
När nu skolan jag jobbar på ska få en ny idrottshall har jag under två års tid tvingats stångas för att omklädningsrummen ska utformas för allas bästa, utifrån lag och rätt samt lika givna utbildnings- och hälsoperspektiv. Tyvärr utan resultat då jag på vägen mötts av stängda dörrar, okunskap och ett tyst ledarskap från kommunens olika led av chefer och beslutsfattare. Samtidigt har man i en närliggande kommun funnit politisk enighet i att se över möjligheten att bygga om samtliga omklädningsrum, för att möjliggöra just den lösning vi behöver, nämligen enskilda låsbara duschbås som en helhetslösning.
Vill vi vända trenden vi sett över lång tid och få fler elever att byta om, vara delaktiga, höja intensiteten och börja duscha igen, då krävs det att vi utformar en undervisande praktik och miljö som är samtida, trygg och jämlik, ur ett utbildnings- och barnrättsperspektiv. Detta inkluderar omklädningsrum med enskilda och låsbara duschbås som en helhetslösning, inte som ett enskilt komplement till något förlegat och utdömt.
Indirekt diskriminering
Det krävs nu ett kunskapslyft och en handlingskraft för en likvärdig lösning i landets alla kommuner. Vi kan genom vårt sätt att utforma tidsenliga idrottshallar inklusive omklädningsrum bidra med en ökad likvärdighet gällande lärande, utveckling och hälsa. Vi kan vidare stärka arbetet rörande mänskliga rättigheter, barnkonventionen, skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, jämlikhet etc.
Jag menar att kommuner gör sig skyldiga till indirekt diskriminering i flertalet fall, vilket innebär att det finns en regel eller rutin som verkar neutral men som i praktiken missgynnar personer med koppling till en av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel är när RWC inte tillåts vara en integrerad del av omklädningsrummen. Kommunen kan välja att peka på att utrymmet finns i annan del av lokalen men tycks inte vilja se att man indirekt står för diskriminerande och stigmatiserande strukturer. Exemplen är flera utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
Krävs nationell samordning
Ska man bygga nytt för tiotals miljoner så bör man rimligen ta sig tid att lyssna till innovativ kompetens, ta hänsyn och därefter fatta beslut. När man sedan väl har fattat beslut, på goda och rättssäkra grunder, bör man kunna presentera dessa tillsammans med samlad kunskap och erfarenhet, forskning och lagar inkluderat.
Det är nu hög tid att ta initiativ till en nationell samordning om hur vi på bästa sätt utformar samtida, trygga och jämlika hallar och omklädningsrum, utifrån ett utbildnings- och hälsoperspektiv. Jag hjälper gärna till!
Mikael Gustafsson, idrottslärare
LÄS ÄVEN
Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök
Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem
Idrottsforskare ger sig in i debatten om slopat ombyte
