Ny studie: Halvklass i musik ger flera stora vinster

Tillsammans med forskarkollegorna Annette Mars och Anders Agebjörn ville Ketil Thorgersen undersöka vad klasstorleken betyder för musikundervisningen. Fram till nu har det saknats systematiska studier av vilka konsekvenser gruppstorlekarna får.

Via Facebook-gruppen Musiklärarna, och med hjälp från oss på Ämnesläraren, fick de in enkätsvar från nära 700 musiklärare. Svaren från musiklärarna på gymnasiet var för få för att kunna dra några slutsatser, så det slutgiltiga underlaget bestod av 541 musiklärare i grundskolan.

– Vi fann översvallande mycket positiva effekter av att ha mindre grupper. Lärare upplever arbetet som mer meningsfullt och mindre stressigt, säger Ketil Thorgersen. 

Resultatet från studien presenterades i våras i tidskriften Nordic Research in Music Education: ”Size matters: Group size in compulsory music education in Sweden”.

Forskarna kunde också slå fast från lärarnas enkätsvar att relationerna till elever blir starkare i mindre grupper, att de kan ge mer individuell hjälp och att det blir lättare att hålla ordning i undervisningen. 

Musiklärare får betala ett högt pris

Både Annette Mars och Ketil Thorgersen har lång egen erfarenhet av att arbeta som musiklärare i olika stadier i skolan och känner väl igen sig i svaren:

– Att lyssna på 400 elever i veckan som spelar instrument är mycket slitsamt. Jag slutade lyssna på musik och slutade spela instrument på fritiden, vilket ju är sorgligt. Det går att spela i helkass och med 400 elever per vecka, men man får fråga sig till vilket pris, säger Annette Mars som är knuten till Malmö universitet.

Forskarna hade trott att betygen skulle vara lägre för elever som mestadels undervisats i helklass – men det sambandet syns inte. Varför?

– Det är en bra fråga som vi inte har något riktigt bra svar på. Kanske är man snällare i betygsättningen, kanske har man enklare prov, säger Ketil Thorgersen som är verksam vid Stockholms universitet och Stockholms musikpedagogiska institut.

Men han vill också understryka att det absolut går att bedriva god undervisning i helklass.

– Jag har för det mesta haft 25–30 elever, och klarade det. Jag skulle inte säga att undervisningen blev dålig. Men det var svårt med betygsättningen.

Betyg är inget bra mått

Att använda elevernas betyg som mått på om helklass fungerar leder fel, menar de.

– För det första missar man därmed helt och hållet frågan om arbetsmiljön. Enkäten visar att lärare som mestadels har helklass är tröttare, mer utslitna. Om vi vill att lärare ska vara kvar i jobbet måste vi skapa bättre arbetsvillkor, säger Ketil Thorgersen. 

För det andra, betonar de, säger inte betygen speciellt mycket om vad de hunnit lära sig. 

– Hur väl har de utvecklats i sitt musicerande? Vad har de tagit till sig? Halvklass ger mer kvalitativ undervisning som också leder till att de lär sig mer, säger Annette Mars.

Om man går tillbaka till 1970- och 80-talen var halvklass i musik det vanligaste, men under 2000-talet har det svängt till att helklass blivit normen. Många av lärarna i studien uppger att de undervisar i halvklass, men inte i alla klasser. 

– Man kan tycka att våra resultat är självklara, att det förstås är bättre med halvklass, men detta är första gången som det undersökts i stor skala. Och vi kan se att lärare som har både hel- och halvklass fungerar så mycket bättre när de har färre elever, säger hon. 

LÄS ÄVEN

Debatt: Halvklass räddar musiklärare från att gå under

Musiklärare, hur påverkar gruppstorleken din undervisning?

Debatt: Musiklärarens verklighet är brutal

Debatt: Musik i helklass stympar undervisningen

Debatt: Musikläraren om politikernas orimliga krav

Debatt: Musikämnet förtvinar – steg för steg