Debatt: Skolverket tappar bort viktigt krav i kursplanen i musik
Hur ska en musiklärare hinna se, höra och hjälpa alla, undrar musikläraren Karin Hassle (till höger).
Debatt En kursplan kan tala om vad eleverna ska kunna. Den kan inte på egen hand skapa tiden, rummen eller instrumenten som krävs. Därför måste Skolverket också tydliggöra vilka förutsättningar undervisningen kräver, skriver musikläraren Karin Hassle.
En elev behöver hjälp att få till ett ackord på gitarren, medan en annan försöker hitta rätt toner på keyboarden. Vid trummorna har någon tappat rytmen och samtidigt väntar resten av klassen på att få spela vidare. Hur ska en musiklärare hinna se, höra och hjälpa alla?
Efter nära 30 år i skolan vet jag hur mycket elever kan utvecklas genom gemensamt musicerande men också hur svårt det är att ge alla den vägledning de behöver i en stor grupp.
Mycket är positivt, men ...
Nu är Skolverkets förslag till ny kursplan i musik på remiss till den 20 januari 2027 och alla kan svara. Mycket är positivt. Musicerande och skapande får en tydlig plats men kraven på undervisningen motsvaras inte av lika tydliga krav på dess förutsättningar.
I ett expertunderlag som tagits fram på Skolverkets uppdrag skriver professor Guro Gravem Johansen att musikundervisningen behöver kunna ske i halvklass med högst 12–15 elever när det behövs. Hon bedömer att undervisningen i huvudsak behöver ske i halvklass, bland annat för att bedömningen ska bli rättvis.
Men i kursplaneförslaget står det för årskurs 5–7 och 8–10 bara att skolorna ”behöver” avsätta tid för undervisning i mindre grupper. För årskurs 1–4 saknas motsvarande skrivning helt.
Varför blir en så tydlig rekommendation så försiktig när den ska omsättas i en kursplan?
Gruppstorleken måste anpassas
Jag menar inte att varje lektion måste ske i halvklass. Gemensam sång och dans kan fungera i större grupper men vid instrumentspel, ensemblespel och skapande måste läraren kunna lyssna och ge återkoppling. Gruppstorleken måste anpassas till det eleverna ska göra.
I årskurs 8–10 föreslås sammanlagt 80 timmar musik – knappt 27 timmar per läsår. På den tiden ska eleverna bland annat utvecklas i sång, ensemblespel, improvisation, komposition och digitalt musikskapande.
Samtidigt måste lokalerna ha en fungerande ljudmiljö. Det gäller både hörseln och möjligheten för ljudkänsliga elever att delta. Om eleverna ska skapa musik digitalt måste de få använda datorer och musikprogram i praktiken, inte bara höra talas om dem.
Det är rektorn som organiserar undervisningen och huvudmannen som ska ge skolan resurser. Men kursplanen kan inte bortse från förutsättningarna när den ställer krav på vad eleverna ska lära sig.
Skolverket måste vara tydligare
Jag vill se tydligare skrivningar om regelbunden undervisning i mindre grupper, tillgängliga musiklokaler och praktiskt digitalt musikskapande som komplement till sång och instrumentspel redan i de tidiga skolåren. Inte identiska lösningar på varje skola, utan likvärdiga möjligheter för varje elev.
En kursplan kan tala om vad eleverna ska kunna. Den kan inte på egen hand skapa tiden, rummen eller instrumenten som krävs. Därför måste Skolverket också tydliggöra vilka förutsättningar undervisningen kräver.
Annars riskerar vi ännu en gång att lägga ansvaret på musikläraren för sådant som bara rektor och huvudman kan besluta om.
Karin Hassle, musiklärare, specialpedagog och speciallärare
LÄS ÄVEN
Debatt: Musikämnet kan bryta ner destruktiva hierarkier
Debatt: Halvklass i musik är en förutsättning för studiero
