Forskaren varnar för ”fiskpinneslöjd”

Härom månaden disputerade han i ämnet vid Linköpings universitet. Men intresset för hållbarhet och materialens ursprung och betydelse fanns där redan under hans tio år som lärare i trä- och metallslöjd i Stockholm.

– Vårt ämne handlar inte bara om själva slöjdandet, det handlar också om de material vi använder och var de kommer ifrån. Det finns stöd i läroplanen för bägge perspektiven, ämnet ska ju också beröra hållbarhet, miljökonsekvenser och värnandet om miljön.

Spännande kopplingar mellan slöjd och skog

I sin avhandling har han gått igenom den litteratur som finns i skärningspunkten mellan skog och slöjdämnets didaktik. Och han har haft gruppsamtal och uppföljande intervjuer med slöjdlärare, hemslöjdskonsulenter och konstslöjdare med särskilt intresse för skog och slöjd.

– Jag hade förberett flera frågor och utgångspunkter för våra samtal, men det behövdes knappt, de hade så mycket att berätta!

Hur lade du upp samtalen?

– De fick själva ta med sig fysiska exempel på trä och träd och berätta hur de använder sig av dem. Någon kom med en spillbit plywood, en annan med en knotig stam, och en tredje med en parasit som växer på alträdets rötter. Med hjälp av exemplen berättade alla om spännande kopplingar mellan skogen och slöjden och sina egna erfarenheter av allt från skogsbruk till slöjdpedagogik.

Ett begrepp som kom fram var ”fiskpinneslöjd”.

– Fiskpinnarna i paketet i affärens frysdisk är väldigt långt bort från den simmande fisken i havet. I dagens slöjdundervisning finns samma risk, att barnen bara ser en träbit utan att få veta hur den hamnade i slöjdsalen.

Politisk och ideologisk fråga

Paul Resch menar att man i undervisningen i högre grad skulle kunna fläta in kunskaper om trädet som organism, om svenskt skogsbruk. Man kan berätta om skogsbrukets historia, om hur industriell skogsproduktion lett till olika typer av skog och hur slöjden spelar in i detta på olika sätt.

– Skogsbruket är ju en komplicerad politisk och ideologisk fråga. Det finns olika syn på avverkning och hur skog ska brukas. Utan att gå in på politiska detaljer finns det en poäng med att ge eleverna kunskap om att det finns många olika sätt att bruka skog på.

Materialanskaffning på slöjdens villkor är ett spännande perspektiv att bjuda in. Det stora utbudet av trä, att det är så lätt att beställa hem till slöjdsalen, riskerar att dölja att naturens resurser är begränsade.

– I avhandlingen lyfter jag fram vikten av att reflektera över materialförbrukning och spill.

Tipset: Ta er ut!

De skolor med närhet till skog kan med fördel ta sig ut dit med eleverna, menar han, för att undvika att träet blir likställt med varan, med fiskpinnen.

– Gå ut och lukta på saven, känn fukten i träet, skala av barken på fallna träd, räkna årsringar. Allt det där gör slöjdämnet och förståelsen för materialet mer levande.

Och för skolor i stan utan skog inpå knuten?

– Börja i det lilla. Ta med en bit färskt trä, en bit av en stock eller gren till lektionen, förklara att det är detta vi jobbar med. Undersök alla delar och lager. Prata om att trä har en ålder. Det här är små sätt att hålla det materialet i slöjdsalen levande.

Går det att ha samma tänk i textilslöjden?

– Till viss grad, i bägge fallen ska man ju tänka på hållbarhet och materialens miljöursprung. Men i träets fall blir frågan ofta mer lokal, materialet vi använder har vuxit alldeles nära oss själva. Sverige är ett skogsland.

LÄS ÄVEN

Han tar tillbaka slöjden till rötterna

Tipsen som tar slöjden ut i skogen

Debatt: Slöjd – ett ämne som ger oss kraft att leva

Lärarna svetsar samman slöjd till ett ämne