
Eleverna täljer grillpinnar med sina nytillverkade flintaredskap.
Det är första gången som Örjan Bergsten provar att slå flinta med sina elever. Det visade sig bli lyckat från första stund. Ett djurhorn används för att slå ut så kallade avslag ur den stora biten flinta.
Reportage Slöjdläraren Örjan Bergsten var historienörd redan som tonåring. Han tillverkade smycken, sydde vikingatält och byggde rustningar. När hans treor skulle läsa om forntiden tog han chansen att prova något han själv aldrig gjort förut – att slå flinta.
”Jag har velat slå flinta hur länge som helst och nu blev det av!” säger Örjan Bergsten, slöjdlärare på Velandaskolan utanför Trollhättan.
Vi träffas i skogsbrynet cirka en kilometer från Velandaskolan. På andra sidan vägen ligger ett järnåldersgravfält. Men så befinner vi oss också i Västergötland, där ett fornminne aldrig är långt borta.
Stenåldersmänniskorna (förlåt, eleverna) har förberett sig för en dag i skogen. På tidigare slöjdlektioner har de slagit sina egna flintredskap. De har då fått varsin bit flinta och ett djurhorn som de använt för att ”slå” flintan och få fram ett vasst redskap. De vassa flintavslagen har de sedan limmat fast på pinnar de hittat i naturen.
– Jag kände inte för att koka benlim så vi har fuskat lite med limpistol, säger Örjan Bergsten medan han packar upp elevernas verktyg.
Eleverna har hittat olika lösningar. En del har limmat fast flera mindre avslag på en rad, andra har slagit fram en större flintabit och fått ett verktyg som liknar en yxa.
Nu ska verktygen få komma till användning. Eleverna ska tälja sina egna grillpinnar med sina verktyg för att senare kunna grilla sitt byte (eller ja, lunchkorv).
Eleverna täljer grillpinnar med sina nytillverkade flintaredskap.
Det är en entusiastisk skolklass som uppenbarligen gillar att ha sin slöjdlektion i skogen. Några provar varandras verktyg för att se vilken modell som är mest effektiv, andra täljer ihärdigt med sina egna verktyg tills grillpinnen är klar.
– Vi får känna av hur det var under stenåldern genom att jobba med verktygen och lär oss mycket, när vi både får läsa om forntiden i klassen och sedan komma ut och prova på riktigt, säger Alexandra Holmén.
– De kanske satt precis här och täljde sina redskap, säger Elly Norén.
Örjan Bergsten tar tillfället i akt att sätta in hantverket i ett större sammanhang, både för Ämnesläraren och eleverna.
– Människans utveckling är nära sammankopplad med förmågan att tillverka och använda redskap. Man kan följa hur den mänskliga hjärnan blivit större samtidigt som redskapen blivit mer avancerade. Det är alltså tack vare sådana här stenverktyg vi blivit de mänskliga varelser vi är i dag, säger han.
Ålder: 50 år.
Bor: Lödöse, en av Sveriges äldsta städer. Örjan Bergsten hittade nyligen en spjutspets från tidig stenålder i sitt potatisland.
Familj: Sambo och son på 9 år.
Fritid: Månskensbonde med fårskötsel och hönsavel, historiskt hantverk.
Därför är jag slöjdlärare: ”Det är ett roligt och tacksamt ämne där jag har stora möjligheter att vara kreativ och göra nya saker.”
Innan Örjan Bergsten blev slöjdlärare läste han både arkeologi och historia på universitetet, men landade ändå till slut i det praktiska görandet. Därför var det kanske inte så konstigt att han blev slöjdlärare, ett yrke där han får fritt utlopp för sin kreativitet och där det finns oändliga möjligheter att koppla ihop historia med hantverkskunnande.
– Om det vi gör i slöjden kan finnas i en kontext är det ju jättebra! Jag ser faktiskt inga begränsningar för hur vi kan koppla på historien, säger Örjan Bergsten.
Han ger fler exempel. Hans fyror får till exempel just nu lära sig repslagning, också det ett relativt nytt hantverk för Örjan Bergsten.
– Jag bor ganska nära Sveriges enda repslagarmuseum, så jag blev såklart intresserad. Nu har jag byggt egna maskiner som jag har hemma i ladan. Luffarslöjd är ett annat hantverk som har en intressant historik och som är tacksamt att göra med eleverna, säger han.
Alfred Olsson är en av de elever som efter korvgrillningen vill prova på att gjuta tenn. Gjutformen – en stenåldersgitarr – har han tidigare gjort i slöjden. Gry Enoksson står näst på tur.
Och så berättar han om den industriella tillverkningen i hemmen i förindustriell tid, om hur vi än i dag kan visa hur tekniken att dra ståltråd används i vispar och brödnaggar.
Även dagens skoldebatt om försämrad finmotorik får en plats i Örjan Bergstens hantverkshistoria.
– Monotont arbete är ju faktiskt grunden för mänsklig överlevnad. Samtidigt som vi går mot mer stillasittande och blir mer lättjestyrda, förlorar vi både muskelstyrka och finmotorik. Man vill gärna designa en bokhylla i dag, men inte bygga den. Det är ju att nedvärdera det fundamentala, säger Örjan Bergsten.
Han menar att dagens skola är hyperteoretisk och att det mesta av det praktiska arbetet skurits bort.
– Men någon måste fortfarande kunna slå i en spik när vi ska bygga våra hus. Och om vi ska få duktiga kirurger, måste vi ha tränat på att sticka, virka och brodera. Vad är det för fel på hederligt hantverk?
Örjan Bergsten gör också gärna kopplingar åt andra hållet, till teorin. På hans tavla i klassrummet står alltid olika matematiska uträkningar. För hur ska annars eleverna kunna sätta måtten på till exempel ett skåp med lådor? Men han menar att det är kopplingen mellan teori och praktik som är själva grejen.
– Eleverna måste få en djupare förståelse för varför det är bra att kunna saker. Utan praktisk tillämpning är det värt att ställa sig frågan om teorin verkligen har ett värde, säger Örjan Bergsten.
Jag har fantiserat om att göra eget brons sedan jag var tonåring
När eleverna täljt klart sina grillpinnar, är det dags att göra upp eld. Torra, små pinnar som ligger lösa i skogen får bli virke på eldstaden men Örjan Bergsten har faktiskt också med sig en vedklamp och en yxa.
– Örjan, du fuskar! säger en elev och skrattar, medan Örjan Bergsten klyver vedträt med snabba hugg.
Sedan fuskar han en gång till med att ta fram tändstickorna, men nu är det ingen elev som reagerar. För visst hade de kunnat försöka använda flintastenarna?
I stället passar Örjan Bergsten på att förbereda nästa moment, medan eleverna grillar korv. Han tar fram en tennbit och en skopa för nu är det ett gyllene tillfälle att gjuta tenn direkt vid elden. Eleverna har tidigare fått prova på att gjuta tenn i slöjdsalen så Örjan Bergsten har tagit med sig några av deras gjutformar.
– Vem vill prova? frågar han.
Alfred Olsson och Meja Olsson vill gärna testa och får både skyddsglasögon och handskar av Örjan Bergsten, som lägger skopan med tennbiten direkt i glöden. Eleverna får också hjälpa till att blåsa på glöden så att värmen går upp tillräckligt för att tennet ska nå smältpunkten på 232 grader.
För Örjan Bergsten blir tenngjutningen vid elden ett test på att det kanske kunde gå att ta nästa steg och mura upp en ässja vid eldstaden inför nästa veckas slöjdlektion. Då har klassen kommit till järnåldern och han vill gärna att eleverna ska få prova på att smida järnkrokar.
– Om jag tar med en bälg borde vi kunna få upp temperaturen tillräckligt. Och så släpar vi hit ett städ och en hammare. Det blir enklare än om jag ska ta med min trampässja hemifrån. Det är värt att testa, säger Örjan Bergsten.
För bara några dagar sedan provade han också att gjuta brons hemma. I sitt potatisland byggde han upp en masugn, där han fick upp värmen till 1 300 grader, vilket är smältpunkten för brons.
– Jag hade för mycket tenn i blandningen, så materialet sprack, men jag lyckades slipa ner en av delarna till ett skärverktyg.
Han tar fram sitt bronsverktyg ur fickan och visar att det faktiskt blev riktigt vasst.
– Jag har fantiserat om att göra eget brons sedan jag var tonåring så det var en riktig ögonöppnare. Att efter att ha pluggat arkeologi och historia i tre år inte ha en aning om att ett bronsverktyg kan bli så vasst. Hur kan det komma sig att vi aldrig fick veta det?
Örjan Bergstens tips till slöjdlärare som vill koppla ihop hantverk och historia:
LÄS ÄVEN
Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax
Söderberg: Insikten fick mig att lägga om min slöjdundervisning
Slöjdlärarens spik- och knutträning gav skolan nytt konstverk
Musik ”Nu kan eleverna rabbla alla planeterna efter att de sjungit låten.”
Vi lärare debatt ”Vilket betyg som helst går att sätta på vilken elev som helst.”
Vi lärare debatt Idrottsforskaren: Varför kunde de inte enas om vilket ben de skulle stå på när de skrev betygskriterierna?
Vi lärare debatt ”Simtestet kan för många elever vara ett moment av ångest.”
Vi lärare debatt ”Lätt att göra fel när man inte får veta vad som är rätt.”
Krönika Slöjdlärarens lärdomar från terminen.
Vi lärare debatt Professorn om att de allra flesta forskare är idrottslärare i grunden.
Forskning Forskaren om resultatet: ”Förfärligt”.
Forskning Forskaren om hur ”anti-ansträngningskulturen” mattades av.
Forskning Forskaren: Skärmtiden har blivit ett ökat samhällsproblem.
Skolslöjdens dag Slöjdläraren: Manifestera den fantastiska möjligheten till skolslöjd som alla barn i Sverige får ta del av.
Kulturskolan Musikläraren: Lugnare stämning och elevinflytandet ökar.
Krönika ”En alltför abstrakt bild av slöjdämnet gör det svårt för eleverna att förstå vad de ska öva på.”
Vi lärare debatt ”Att berätta detta borde idag vara en av Sveriges Lärares viktigaste uppgifter.”
Lärarutbildning Slöjdläraren: ”Jag har haft mest nytta av de praktiska momenten.”
Forskning Forskaren: Skolverkets allmänna råd är rätt intetsägande.
Kulturskolan ”Lagreglering är vår viktigaste fråga.”
Kulturskolan ”Vi kan tydligt visa att bredden ökar.”
Forskning ”Skevt att elever inte ska få visa att de är duktiga i just idrottsämnet.”
Idrott och hälsa Idrottslärarens bästa tips.
Musik ”Får lok i klassen som är med och drar.”
Reportage Hemligheterna bakom framgångsrika satsningen i Växjö.
Krönika ”Jag är utbildad för att undervisa i slöjd, inte för att agera personlig assistent.”
Krönika ”Relationerna som idrottslärarna bygger med sina elever är ovärderliga.”
Läromedel ”Under sådana förhållanden är det extra viktigt att ha ett läromedel.”
Lektionstipset Bildlärarens uppgift förändrar elevernas syn på samhället.
Forskning Forskaren: Eleverna känner att de blir tagna på allvar.
Forskning Forskaren: En wow-upplevelse att se vad som hände när eleverna fick nya intryck.
Vi lärare debatt ”De förlorar den sociala träningen, konditionen och skärmarna vinner.”
Krönika Idrottsläraren: Ta bort formuleringen som skrevs in när digitaliseringshysteri rådde i Sverige.
Vi lärare debatt Uppmaningen efter flickornas betygsras i idrott och hälsa.
Betyg Idrottsläraren: ”Dessa telefoner är toxiska.”
Praktiska tips ”Tror att det skulle hjälpa många estetiskt inriktade elever som har svårt för matte.”
Krönika ”Denna dynamik ger alla elever en chans att delta och bidra.”
Vi lärare debatt ”Detta kan vara en hjälp att se på den här svåra balansen på ett annat sätt”
Undervisning Tre lärare i praktisk-estetiska ämnen svarar.
Reportage Slöjdläraren: Monotont arbete är grunden för mänsklig överlevnad.
Krönika Idrottsläraren: Är idrott och hälsa ett kunskaps- eller rörelseämne?
Lektionstipset Martin Laps om hur musiken lyfter med litteraturens hjälp.
Forskning Forskaren: Får läraren att se nya sidor av sina elever.
Krönika ”Hur kan jag hjälpa eleven att hushålla med sin energi?”
Krönika Redaktören tackar kulturskolan för en oförglömlig eftermiddag
Lärarlegitimation Bildläraren: Jag förstår verkligen de som ger upp.
Forskning Forskaren om hur man får eleverna att våga ge sig hän.
Krönika Slöjdläraren: Höger och vänster hand måste mötas för att lösa en uppgift.
Krönika Slöjdläraren vill backa bandet när det gäller skolans digitalisering.
Stoffträngseln Bildläraren: Vi drog en nitlott.
Digitala verktyg Slöjdläraren: Jag är övertygad om att det gynnar elevernas kreativitet och möjlighet till skapande.
Forskning Forskaren: Svårt för dagens idrottslärare att hitta en balans.
Simundervisning Ny studie visar hur ohållbar situationen är: ”Genuint orättvist”.