Jakten på fysisk skolnärvaro sänker elevers rätt till utbildning
Fackböcker I sin nya bok ”Skolfrånvaro och den unga hjärnan” visar Lena Skogholm hur kunskap om hjärnans funktioner kan hjälpa skolan att förstå och möta elever med omfattande frånvaro.
LÄS MER Kan robotar förebygga problematisk frånvaro?
Omkring 24 000 elever är frånvarande mer än hälften av sin skoltid. Det motsvarar 800 fulla skolklasser. Bakom siffrorna finns barn och ungdomar som av olika skäl inte förmår ta sig till skolan, föräldrar som kämpar för att få hjälp och skolor som inte alltid lyckas möta elevernas behov.
Föräldrar behöver kunna berätta att barnet kraschar efter skoldagen utan att samtalet direkt blir en granskning av deras föräldraskap.
Men vad händer när arbetet med att få eleverna tillbaka till klassrummet blir viktigare än att undersöka varför de inte klarar av att vara där? Den frågan står i centrum för beteendevetaren, pedagogen och författaren Lena Skogholms nya bok ”Skolfrånvaro och den unga hjärnan”. Med utgångspunkt i forskning om hjärnan och om skolfrånvaro undersöker hon vad som händer när elever utsätts för krav som överstiger deras förmåga och vilket stöd som krävs för att de ska kunna återvända till undervisningen.
– Ett barn kan ha kämpat länge innan det tar stopp. Då kan fler uppgifter att ta igen och nya krav på prestation bli ännu en belastning. Det handlar inte om att barnet inte vill utan vad barnet just nu inte förmår, säger Lena Skogholm i ett pressmeddelande.
Skolplikt är också skolans ansvar
När en elev får omfattande skolfrånvaro hamnar fokus ofta på föräldrarnas ansvar. De får frågor om rutiner, gränssättning och vad de gör för att få barnet till skolan. Samtidigt riskerar deras kunskap om barnets mående att inte tas till vara.
– Föräldrar behöver kunna berätta att barnet kraschar efter skoldagen utan att samtalet direkt blir en granskning av deras föräldraskap. Deras erfarenheter kan vara avgörande för att förstå barnets situation. Om skolan och hemmet fastnar i att ifrågasätta varandra riskerar viktig kunskap att gå förlorad.
Tillsammans med juristen Ingela Fehér går Lena Skogholm i boken igenom vad skollagen säger om elevens rättigheter och skolans skyldigheter. En central poäng är att skolplikten också förutsätter att skolan ger eleven möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.
En vuxen kan bli sjukskriven för utmattning och vi förstår att arbetsförmågan då är nedsatt. Tänk om vi skulle säga ”men du måste faktiskt gå till jobbet nu”.
Skolplikt innebär heller inte under alla omständigheter ett krav på fysisk närvaro i skolbyggnaden. Skollagen medger exempelvis distansundervisning som särskilt stöd under vissa förutsättningar. Ändå kan kraven på närvaro fortsätta att öka även när skolmiljön i sig bidrar till elevens svårigheter.
– En vuxen kan bli sjukskriven för utmattning och vi förstår att arbetsförmågan då är nedsatt. Tänk om vi skulle säga ”men du måste faktiskt gå till jobbet nu”. Det är självklart att rätt vård behöver sättas in som ett första steg och vid återgång till arbetet rätt stöd där. Det borde vara lika självklart om det gäller barn. I boken vill jag göra kunskapen om den unga hjärnan användbar, så att vuxna kan förstå barnets reaktioner, anpassa kraven och skapa trygghet i en svår situation.
När hjärnan säger stopp
En stor del av boken ägnas åt hur den unga hjärnan reagerar på stress, överbelastning och upplevda hot. Lena Skogholm beskriver hur hjärnans grundläggande skyddsmekanismer kan påverka förmågan att koncentrera sig, bearbeta information, hantera krav och lära sig nya saker.
För elever med exempelvis autism eller adhd kan en otillräckligt anpassad skolmiljö innebära särskilt stora påfrestningar. Men också elever med svag teoretisk begåvning eller särskild begåvning kan hamna i svårigheter när undervisningen inte motsvarar deras förutsättningar.
Kunskapen om hjärnans funktioner kan, menar Skogholm, bidra till att förändra hur vuxna tolkar elevernas beteenden. Reaktioner som uppfattas som ovilja, trots eller bristande motivation kan behöva förstås i ljuset av stress och överbelastning.
Åtta tankefällor som försvårar samarbetet
Boken tar också upp de psykologiska mekanismer som kan göra det svårare för vuxna att samarbeta kring en elev. Lena Skogholm identifierar åtta tankefällor som riskerar att påverka både bedömningar och beslut.
Det kan handla om att främst uppmärksamma information som bekräftar den egna uppfattningen, att okritiskt följa kollegornas bedömningar eller att hålla fast vid en insats trots att den inte fungerar. Ett vi-och-dom-tänkande mellan skola och vårdnadshavare kan ytterligare försvåra möjligheten att hitta lösningar.
Genom konkreta exempel och reflektionsfrågor visar Skogholm hur sådana mönster kan upptäckas och brytas. Boken ger också praktiska verktyg för att anpassa bemötande och kommunikation efter elevens förutsättningar, bygga förtroendefulla relationer och utveckla samarbetet mellan skola och hem.
– Jag har länge arbetat med att göra avancerad hjärnforskning begriplig och användbar i vardagen, säger Lena Skogholm. I den här boken kopplar jag den kunskapen till skolfrånvaro. Jag vill ge vuxna runt eleven konkreta verktyg i den komplexa situation som skolfrånvaro är.
LÄS ÄVEN
Relationer i skolan handlar om neurovetenskap
Lovande resultat för distansundervisning som särskilt stöd
