Kan robotar förebygga problematisk frånvaro?

LÄS MER Allt om distansundervisning som särskilt stöd

Skolrobotar används redan i Göteborg för att låta elever som inte kan vara på plats i skolan delta i undervisningen på distans. Nu prövas tekniken på ett nytt sätt: som ett verktyg för att förhindra att problematisk skolfrånvaro uppstår.

Sedan januari deltar 15 skolor i ett försök där elever som riskerar att utveckla problematisk frånvaro kan använda skolroboten för att följa undervisningen från en annan plats i skolan.

Eleven kan vrida robotens huvud, räcka upp handen och signalera olika känslor genom robotens lysande ögon.

– På 15 skolor testar vi om robotarna kan göra det möjligt för elever att delta i undervisningen från en annan del av skolan. Målet är att hjälpa elever att fortsätta komma till skolan och vara delaktiga i undervisningen, säger Anna-Carin Öhman, elevhälsochef på grundskoleförvaltningen, i ett pressmeddelande från Göteborgs Stad.

Robotarna som används är av modellen AV1, utvecklad av det norska företaget No Isolation. Den är liten, cirka 30 centimeter hög,  placeras på elevens plats i klassrummet och styrs av eleven via en app. Genom robotens kamera, mikrofon och högtalare kan eleven se och höra vad som händer i rummet och själv prata med lärare och klasskamrater. Eleven kan också vrida robotens huvud, räcka upp handen och signalera olika känslor genom robotens lysande ögon. Någon skärm som visar elevens ansikte finns inte.

Göteborgs grundskoleförvaltning hade sedan tidigare 25 skolrobotar som lånas ut till elever som exempelvis på grund av sjukdom eller problematisk skolfrånvaro inte kan vara på plats. I det nya försöket används ytterligare 25 robotar för elever som bedöms löpa risk att utveckla problematisk frånvaro.

Samtidigt följer forskare vid Göteborgs universitet användningen av samtliga 50 robotar. Syftet är att öka kunskapen om hur tekniken fungerar i praktiken och vilken betydelse den kan ha för elevers möjligheter att delta i undervisningen.

Trots att skolrobotar redan används i många svenska kommuner är forskningen om dem begränsad. Det saknas bland annat vetenskaplig kunskap om i vilka situationer och för vilka elevgrupper tekniken fungerar bäst.

Målet är att hjälpa elever att fortsätta komma till skolan och vara delaktiga i undervisningen.

– Roboten utvecklades ursprungligen för elever som på grund av sjukdom inte kan vara i skolan. Idag används den även av elever som är hemma av andra skäl och har en problematisk frånvaro, till exempel på grund av sociala eller psykologiska omständigheter. I forskningsstudien vill vi bland annat undersöka hur robotarna används i olika situationer, hur de upplevs och hur behoven skiljer sig åt mellan olika elevgrupper, säger Sofia Serholt, docent i informationsteknologi och lärande vid Göteborgs universitet.

Forskningsstudien inleddes i januari 2026 och ska pågå i ett år.

LÄS ÄVEN

På distans i Stockholm: ”Specialpedagogen spindeln i nätet”

På distans i Uppsala: ”Lägger rälsen medan tåget åker”

Lovande resultat för distansundervisning som särskilt stöd