Tror ni på stödreformen?
Panelen Vi frågade speciallärare och specialpedagoger om förhoppningar och farhågor inför reformen för stödinsatser.
LÄS MER ”Så arbetar vi med psykisk ohälsa”
Pia Fjätvall, speciallärare, Falun:
1. När stöd ska sättas in tidigare och snabbare, vad blir svårast att få till i praktiken?
– I stället för att kalla det ”stöd” skulle jag vilja se tillräckliga resurser, gärna tvålärarskap, som sätts in kontinuerligt i de lägre klasserna så att eleverna får möjlighet att träna och befästa sina kunskaper i mindre grupp i sin ordinarie lärmiljö. Eleverna behöver känna att de lyckas för att behålla nyfikenhet och lust att lära.
2. Vad hoppas du att de kommande förändringarna kring särskilt stöd faktiskt ska leda till i skolan?
– Förhoppningsvis ökad måluppfyllelse, men det har ju inte gått så bra hittills. Tydlig struktur, tydliggörande och anpassad pedagogik i klassrummet och mer resurser på plats. Elever som behöver intensivläsning individuellt med speciallärare skulle kunna få den under den extra studietid skolorna redan erbjuder.
3. Hur påverkas specialpedagogers och speciallärares arbete när kraven ökar samtidigt som kompetensbristen består?
– Arbetsbördan och frustrationen över att inte räcka till kommer att öka. Fler obehöriga blir speciallärare. Generellt skulle alla elever ha fördel av tydlig lektionsstruktur med tydligt syfte, innehåll och återkoppling. Och elever behöver mötas av höga förväntningar från pedagogerna. Det är den enskilt största framgångsfaktorn enligt forskningen.
Jessika Linde Brundin, specialpedagog, Rosenlund:
1. När stöd ska sättas in tidigare och snabbare, vad blir svårast att få till i praktiken?
– Vi ansvarar redan för stora elevgrupper och nu ökar kraven ytterligare. Lärarna behöver upptäcka elevens stödbehov tidigare, elevhälsan kopplas in snabbare och rätt stöd sättas in omgående. Risken är att skolor inte har bemanning som täcker. Reformernas ambitioner kan komma att krocka med verkligheten ute på skolorna.
2. Vad hoppas du att de kommande förändringarna kring särskilt stöd faktiskt ska leda till i skolan?
– Intentionen är bra. Men det får inte landa i att skolan endast arbetar reaktivt och missar de förebyggande insatserna. Mycket administrativt arbete kan troligen minskas, men med fler akuta elevärenden kommer tiden för att bygga upp mer långsiktiga stödstrukturer att minska. Vilket i sig leder till just fler akuta elevärenden.
3. Hur påverkas specialpedagogers och speciallärares arbete när kraven ökar samtidigt som kompetensbristen består?
– Det medför enorma organisatoriska utmaningar. Specialpedagoger och speciallärare kommer att behövas för att strukturera upp och fördela stödet och för att arbeta direkt med elever. Generellt har vi kompetens att klara uppdraget, men underbemanningen och det organisatoriska sätter en stor press på hela skolorganisationen och på arbetsgivarna.
Georgina Al-Hallis, specialpedagog, Kungsbacka:
1. När stöd ska sättas in tidigare och snabbare, vad blir svårast att få till i praktiken?
– Att sätta in stöd tidigare låter enkelt, men det förutsätter att vi hinner vara med innan svårigheterna växer, observera i klassrummet, analysera lärmiljön, samplanera och handleda lärare. Det blir lätt ett moment 22. Vi vet att tidiga insatser lönar sig, men förutsättningarna styr oss mot det reaktiva.
2. Vad hoppas du att de kommande förändringarna kring särskilt stöd faktiskt ska leda till i skolan?
– Jag hoppas att stödet på allvar flyttar närmare undervisningen och inte blir ett separat spår för vissa elever. Som specialpedagog hoppas jag att min kompetens används där den gör störst skillnad, i lärmiljön, lärarhandledningen och det systematiska tillgänglighetsarbetet, snarare än enbart i dokumentation.
3. Hur påverkas specialpedagogers och speciallärares arbete när kraven ökar samtidigt som kompetensbristen består?
– Det skapar en svår press. Vi förväntas finnas på fler ställen, arbeta mer undervisningsnära och samtidigt hinna med handledning, kartläggning, elevhälsoarbete och samverkan med vårdnadshavare. Det förebyggande arbetet får ge plats för det akuta. När behöriga saknas tvingas skolor hitta andra lösningar, och då urholkas hela reformen.
LÄS ÄVEN
Så tar vi in forskningen i vår spec-vardag
För höga krav på specialpedagoger? Panelen svarar
Så får vi alla att hitta in i elevgruppen
Panelen: Reaktiv i stället för proaktiv skola?
Panelen: Så jobbar vi mot demokratihotet
Panelen: Hur fungerar din dialog med vårdnadshavare
