Pisaraset: Vi har en mattekris – men gör ingenting åt den
När en elev i årskurs sex har svårt med bråk räcker det inte att notera kunskapsluckan. Vi behöver fråga hur förståelsen för tal, del och helhet har byggts upp, skriver matteläraren Sofia Theodoridou.
Debatt Vi har skapat ett system där diagnoser och dokumentation riskerar att få mer utrymme än gemensam utveckling av undervisningen. En kursplan skapar inte heller automatiskt en röd tråd mellan stadierna, skriver matteläraren.
Pisa 2025 har åter väckt frågan om matematikkunskaperna. Samtidigt visade Timss 2023 förbättrade svenska resultat i årskurs fyra och åtta men också ökade skillnader mellan elever. Vi diskuterar resultaten. Men diskuterar vi tillräckligt vad som händer i undervisningen och hur matematiken hänger ihop genom skolåren?
Efter många år som pedagog och lärare, från förskolan till grundskolans senare år, arbetar jag i dag som lärare och matematikutvecklare och studerar matematikdidaktik på masternivå. En erfarenhet återkommer: vi kartlägger vad elever inte kan men behöver bli bättre på att undersöka hur undervisningen kan föra dem vidare.
Handlar inte om att skuldbelägga
När en elev i årskurs sex har svårt med bråk räcker det inte att notera kunskapsluckan. Vi behöver fråga hur förståelsen för tal, del och helhet har byggts upp. När en elev i årskurs nio kämpar med algebra behöver vi också se tillbaka på undervisningen om likhetstecken, mönster och samband. Det handlar inte om att skuldbelägga tidigare lärare, utan om ett gemensamt ansvar för progressionen F–9.
I mina studier av algebraisk generalisering blir detta konkret. En elev kan fortsätta ett växande mönster, men kan eleven formulera en regel som gäller för vilken figur som helst och förklara varför? Skillnaden mellan att göra rätt och att förstå sambandet är central. Matematikdidaktisk forskning om klassrumsdialog visar också värdet av undervisning där elever får förklara, jämföra och utveckla resonemang.
Matematikens språk behöver samtidigt uppmärksammas. En elev kan se ett samband men sakna svenska ord för att uttrycka det. Samtal, bilder, konkret material och symboler behöver därför samspela. Språkligt stöd ska öppna vägen till avancerad matematik inte sänka förväntningarna. Min kritik riktas inte mot enskilda lärare. Den gäller ett system där diagnoser och dokumentation riskerar att få mer utrymme än gemensam utveckling av undervisningen. En kursplan skapar inte heller automatiskt en röd tråd mellan stadierna.
Tre krav på skolledare
Därför ställer jag tre krav på skolledare och huvudmän:
- Låt resultatanalyser leda till prövade undervisningsinsatser och uppföljning av elevernas förståelse inte bara provpoäng.
- Ge lärare skyddad tid att samarbeta över stadiegränser om centrala begrepp, representationer och progression F–9.
- Prioritera matematiska samtal och begreppsutveckling i alla årskurser, med höga förväntningar på varje elev.
Pisa och Timss kan visa var utmaningarna finns. Men resultaten skapar inte förståelse. Eleverna byter lärare, läromedel och klassrum matematiken måste ändå hänga ihop. Frågan är inte bara vad eleverna saknar utan vad vi är beredda att förändra.
Sofia Theodoridou, legitimerad lärare, matematikutvecklare och mastersstudent i matematikdidaktik
LÄS ÄVEN
Fem konkreta tips som höjer elevernas matteresultat
Kognitivt aktiverande undervisning lyfter matematiken
Nya siffror: Rekorddåliga betyg i matematik
