Nya siffor: Rekorddåliga betyg i matematik

Minus 0,4 betygspoäng. Matematikämnet utmärker sig negativt i statistiken över de senaste fem årens betygsutveckling i årskurs nio. Ämnesläraren har sammanställt data från Skolverkets senaste betygsstatistik som visar att den genomsnittliga betygspoängen i matematik nu är den allra sämsta sedan betygsskalan A–F infördes 2012/13.

– Det matematiska tänkandet måste sättas i förgrunden, eleverna behöver träna sig i matematiska resonemang och utveckla sin förståelse för problemlösning, säger Bodil Lövgren, ordförande i Sveriges matematiklärarförening.

Lärare har mycket att vinna på att skaffa sig en tydlig bild av vad en kvalitativ undervisning är, framhåller hon.

– Har jag en vision som stöder en god kvalitativ matematikundervisning kan jag använda det jag får till mig under kompetensutvecklingen för att utveckla min undervisning.

Hon understryker att ingen lärare ska behöva stå ensam med sina utmaningar i undervisningen. 

– Rektor måste ge förutsättningar för att lärarna verkligen ska kunna prata med varandra om undervisningsutveckling och didaktik. Tidiga insatser där undervisningen genomförs av matematiklärare eller speciallärare inom matematik är avgörande för elevens kunskapsutveckling inom matematik.

Hoppas på nya kursplanen

Bodil Lövgren ser mer forskningsbaserad undervisning som avgörande för att kunna vända den negativa utvecklingen av elevernas mattekunskaper. Hon hoppas att den nya kursplanen i matematik ska ge lärarna ett bra stöd.

– Vad jag förstår blir det en tydlig progression ända från ettan och hela vägen upp genom grundskolan. Det är väldigt viktigt.

Bodil Lövgren tar bråk som exempel.

– Elever presterar dåligt i bråk i hela landet. I kursplanen vill jag se hur jag undervisar grundläggande bråk, vad jag bygger på med efter det och så vidare. För högstadielärare är det väldigt bra att se vad eleverna ska kunna hela vägen genom låg- och mellanstadiet.

Skolverket: Går emot trenden

Sanela Kjellqvist, områdeschef på Skolverket, är bekymrad över utvecklingen av elevernas matteresultat i grundskolan.

– Vi ser en trend där andelen elever som får godkänt betyg i matematik minskar. I andra ämnen ser vi inte samma trend, säger hon. 

Matematik är, efter svenska som andraspråk, det ämne där det är vanligast att elever saknar godkänt betyg i grundskolan.

– Andelen elever som är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram har minskat. Utvecklingen i matematik är inte den enda förklaringen till att färre blir behöriga till gymnasieskolan, men det är helt klart en bidragande faktor.

Sanela Kjellqvist påminner om att det är vanligt att elever som får F i matematik i årskurs sex även får F som slutbetyg i årskurs nio. I Skolverkets senaste jämförelse handlar det om 56,8 procent. 

– Det är viktigt att fånga upp de här eleverna tidigt och sätta in stöd som sedan följs upp under hela skolgången. Skolverkets uppgift är bland annat att följa utvecklingen, ta fram kunskap och ge stöd till skolor och huvudmän och de har ansvar för att eleverna får den undervisning och det stöd de behöver för att nå målen.

I den senaste Pisamätningen presterar svenska flickor och pojkar ganska lika i matte. Skolverkets statistik ger inte samma bild.

– Utveckling de senaste åren är att flickor får lägre betyg i matematik jämfört med pojkar. För första gången ser vi också att pojkar i högre utsträckning än flickor är behöriga till gymnasiet, säger Sanela Kjellqvist. 

Pojkarna har gått om flickorna

Första gången pojkar presterade bättre i matte än flickor var läsåret 2023/24, visar rapporten Könsskillnader i skolresultat, som Skolverket gav ut förra året. ”Det beror på att flickor har försämrat sina betyg i matematik medan pojkar har haft en positiv betygsutveckling i ämnet sedan 2015”, skrev rapportförfattarna.

Vad är förklaringen till att flickor presterar sämre än pojkar i matematik?

– Studier som Skolverket gjort tidigare visar att flickor i högre utsträckning upplever stress i skolmiljön. Det kan vara en bidragande orsak, säger Sanela Kjellqvist.

Med det nya betygssystem som införs från höstterminen 2028 följer bland annat en ny tiogradig betygsskala och en ny modell för meritvärden som ska bidra till mer likvärdig antagning till gymnasieskolan och högre utbildning.

 – Det tror vi kommer förändra hur många som blir behöriga till gymnasieskolan. Men det tar naturligtvis inte bort det kunskapsglapp vi ser i matematik, säger Sanela Kjellqvist. 

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Flickornas betyg rasar i matte

Ny rapport: Betygssystemet straffar natur- och teknikelever

De tar stor hänsyn till NP – kritiseras av kommunen

Oro efter matteraset i Pisa: ”Dramatisk förändring”