Pisaresultatet Skolverket inte kan förklara

Trots tappet i matematik och läsförståelse håller niondeklassarna i Sverige ställningen i naturvetenskap. Det visar resultaten från den senaste Pisamätningen som presenterades i början av september.

– På lång sikt ser vi ett tapp i naturvetenskap från början av mätningarna, men inte jämfört med 2022. Nu blir det också möjligt för forskare att titta närmare på varför det ser ut som det gör, både i naturvetenskap och de andra ämnesområdena, säger Emma Holmberg, undervisningsråd på Skolverket.

Den kraftiga nedgången i läsförståelse och matematik – 31 respektive 34 procent når inte upp till grundläggande nivå – har skapat svarta rubriker och fokus ligger nu på att hitta förklaringar och sätt att vända utvecklingen. I naturvetenskap är utvecklingen mer stabil, även om resultatet varierat en del över tid.

Pojkar presterar sämre – men inte överallt

I Pisa 2025 var det 26 procent av de svenska eleverna som inte nådde upp till grundläggande nivå i naturvetenskap, motsvarande siffra var 24 procent i Pisa 2022. Det genomsnittliga resultatet 2025 i naturvetenskap var för flickor 491 poäng och för pojkar 479 poäng. Flickorna presterar bättre än pojkar även i Finland och Norge.

För Danmark och Island återfinns däremot inte någon könsskillnad då pojkar och flickor presterar på ungefär samma nivå. I OECD i genomsnitt finns inte heller någon tydlig könsskillnad.

– Att vi har den här skillnaden mellan flickor och pojkar i Sverige är ett problem. Men skillnaden har inte ökat sedan 2022.

Första gången det uppstod en signifikant skillnad till flickors fördel i naturvetenskap var Pisa 2018, konstaterar Emma Holmberg.

Vad beror skillnaden på?

– Det är svårt att säga – det hör till det vi nu får titta vidare på.

Men skillnaden mellan könen uppstod ju redan 2018 – har inte Skolverket gjort någon analys av vad den beror på?

– Skolverket har följt upp flickors och pojkars resultat i naturvetenskap, men har inte en förklaring. Timss 2023, en annan internationell studie, visade att flickor och pojkar presterade på samma nivå i årskurs 8, medan flickor i genomsnitt presterade bättre än pojkar när de följdes upp i årskurs 9. Här behövs fler studier på varför och det är oroande att en elevgrupp halkar efter.

Ny studie ”vore intressant”

Skolverket har tidigare publicerat en studie som undersökt samband mellan elevernas resultat i läsförståelse och naturvetenskap. Denna byggde på Sveriges data från Pisa 2018 och visade att det finns en hög korrelation mellan resultaten i läsförståelse och naturvetenskap.

– Är man bra på det ena så är man också bra på det andra.

Hur kommer det sig då att resultaten i de två ämnesområdena visar olika mönster i Pisa 2025?

– Det vet vi inte, men att göra en sådan studie igen med data från 2025 skulle vara intressant av just den anledningen, säger Emma Holmberg.

Minna Panas, ordförande i Biologilärarnas förening, understryker att undervisningen i naturvetenskapliga ämnen behöver relatera till vardagshändelser.

– Då går det att fånga elevernas intresse och skapa en meningsfull undervisning som berör in på skinnet, säger hon.

Saknar koppling till naturen

Ett orosmoln för biologilärare är att många barn inte har en naturlig koppling till naturen.

– Många är dåliga på arter och det skiljer sig inte så mycket mellan land och stad. Alla har liknande fritidssysselsättningar och det är inte fältbiologerna.

Minna Panas tror att en större satsning på tävlingar, som till exempel Biologiolympiaden, skulle öka intresset för naturvetenskap i skolan.

– För elever som är duktig i biologi, fysik och kemi skulle det vara ett lyft att träffa likasinnade.

LÄS ÄVEN

Pisaraset: Vi har en mattekris – men gör ingenting åt den

Därför tappar många elever självförtroende i matematik

Nya siffror: Rekorddåliga betyg i matematik

Mycket tid läggs på matte – men resultaten lyfter inte

Elevernas inställning allt sämre – ändå höjs matteresultaten