Tre lärare om sina egna NO- och mattekunskaper
Johanna Björk Jonasson, Daniel Gottfridsson och Johan Göransson.
Panelen Ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier ska ges mer plats när lärarutbildningarna reformeras. Vi frågade tre lärare om betydelsen av ämneskunskaper i undervisningen.
Johanna Björk Jonasson
Lärare i kemi och biologi på Härnösands gymnasium.
Hade du velat ha mer ämnes- och/eller ämnesdidaktisk undervisning under din lärarutbildning?
När jag studerade på lärarutbildningen i Malmö i slutet av 1990-talet fick vi gedigen didaktikundervisning i biologi och kemi. Vi provade olika laborationer och engagerade varandra genom egna laborationer och didaktiska knep. Det har jag haft stor nytta av i min lärargärning, särskilt som ny lärare.
Har du haft behov av att fortbilda dig i ditt/dina ämnen efter din lärarexamen?
Ja, jag läste till fysik för att få ämnesbehörighet i naturkunskap på gymnasienivå och så läste jag en högskolekurs i mikrobiologi inför utformningen av en fördjupningskurs i biologi. Sedan måste man hänga med i utvecklingen inom forskningen i kemi och biologi.
Hur viktiga är dina ämneskunskaper för elevernas kunskapsutveckling och undervisningens kvalitet?
Goda ämneskunskaper är avgörande. De gör att du kan anpassa lektionen efter elevernas frågor, fånga intresse på olika nivåer och utforma relevanta laborationer som passar de avsnitt du arbetar med i klassen.
Daniel Gottfridsson
Lärare i fysik och matematik på Platengymnasiet i Motala.
Hade du velat ha mer ämnes- och/eller ämnesdidaktisk undervisning under din lärarutbildning?
Vi läste all matematik och fysik med civilingenjörer och MatNat-studenter. Kurserna, som var djupa och långt över gymnasiets kurser, gav en större förståelse för ämnet men det hade varit bra med en avslutande kurs där man gått igenom gymnasiets kurser med ett stort inslag av ämnesdidaktik.
Har du haft behov av att fortbilda dig i ditt/dina ämnen efter din lärarexamen?
Ja, absolut. Det gäller både nya upptäckter och fördjupning inom olika områden. Som lärare är det viktigt att ständigt vara nyfiken och vilja lära sig och utvecklas. När nya områden läggs in i kursplanerna så som programmering, optimering och meterologi har jag behövt mer systematisk fortbildning.
Hur viktiga är dina ämneskunskaper för elevernas kunskapsutveckling och undervisningens kvalitet?
Mycket viktiga. Det är viktigt att läraren kan ämnet i alla dess detaljer men också att läraren förstår ”the big picture”, hur olika delar inom ämnet samspelar med varandra och med andra ämnen.
Johan Göransson
Lärare i matematik, biologi, fysik, kemi och teknik i årskurs 7–9 på Nynässkolan i Gävle.
Hade du velat ha mer ämnes- och/eller ämnesdidaktisk undervisning under din lärarutbildning?
Jag tog examen 2016 vid Stockholms universitet och tycker nog att mängden didaktik var lagom, kanske skulle själva undervisningen ha hållit lite högre kvalitet. Mina höga krav på själva undervisningen beror säkerligen på att jag vid examenstillfället redan jobbat 16 år som lärare i Ma/NO/Tk i årskurs 6–9.
Har du haft behov av att fortbilda dig i ditt/dina ämnen efter din lärarexamen?
Ja, både didaktiskt och rent ämnesmässigt. Att lärarutbildningen och många års erfarenhet räcker för en lång och framgångsrik lärarkarriär är naivt att tro. För att hålla en hög kvalitet i min undervisning krävs ständig påfyllnad och utveckling. Det tror jag gäller oavsett ämne.
Hur viktiga är dina ämneskunskaper för elevernas kunskapsutveckling och undervisningens kvalitet?
Jätteviktiga! Men det räcker inte. En kombination av goda ämneskunskaper och ett gott ledarskap tror jag är nyckeln till bra undervisning. Du måste också kunna möta och se eleverna som individer. Bygga relationer gör man inte bara i klassrummet i undervisningen, det sker även i korridorer och matsal.
LÄS ÄVEN
Tre mattelärare om hur många prov de ger
Tre lärare om bristen på vardagsmatte
