Så väcks elevers engagemang i matteundervisningen
Börja med hela gruppen, arbete i smågrupper är svårare att styra, tipsar matteläraren och forskaren Martin Nyman.
Forskning Skapa goda förutsättningar för resonemang och undersökande arbete så växer elevernas engagemang i ämnet matematik. Uppmaningen kommer från matteläraren Martin Nyman, som skrivit en avhandling där han undersöker elevers motivation för att lära sig matte.
Matteelever i grundskolan sporras av en undervisning där de själva kan vara aktiva genom att påverka, undersöka och göra matematiska idéer till sina egna. Den slutsatsen drar Martin Nyman i den avhandling han i somras lade fram vid Åbo akademi.
– Som lärare i matematik är man hela tiden omgiven av idén om att elever saknar motivation för att lära sig och jobba med matteuppgifter. Vi borde prata mindre om motivation som en egenskap och mer om motiv för att delta i något där lärande är en del, säger han.
Då stärks elevernas drivkraft
Lärarens roll handlar framför allt om att skapa och upprätthålla ett inkluderande matematiskt utforskande, inte om att leverera lösningar, framhåller Martin Nyman.
– När undervisningen utformas så att eleverna får undersöka matematiska problem tillsammans ökar deras engagemang. Elevernas drivkraft växer fram genom att de deltar i en meningsfull matematisk verksamhet.
Martin Nyman uppmanar sina lärarkollegor att låta eleverna ta plats med sitt tänkande.
– Börja med hela gruppen, arbete i smågrupper är svårare att styra.
Lärare bör vara försiktiga med att slå fast att elever har rätt eller fel, anser Martin Nyman.
– Det är klart att man ska svara om en elev ställer en fråga, men har man ett resonemang borde syftet vara att vrida och vända på en aspekt av det matematiska innehållet. Då kan jag inte säga för mycket bekräftande saker för då kommer det matematiska samtalet att stanna av.
Yngre elever är mer orädda
Läroböcker är viktiga, men fungerar bäst som komplement, menar Martin Nyman, som undervisar i matte på Kista grundskola i norra Stockholm. Hans doktorsavhandling bygger vidare på hans licentiatavhandling och baseras dels på intervjuer med tolv flickor och tolv pojkar i årskurs åtta och nio, dels på en analys av en serie matematiklektioner i årskurs sju.
– Elever i de lägre åldrarna är mer orädda och har sällan några problem med att ta plats. Men man måste ge också dem vettiga utmaningar och möjligheter att gemensamt arbeta med matematiskt tänkande. Det är antagligen viktigare än att göra övningar på egen hand eller träna på siffror.
LÄS ÄVEN
Självförtroendet som gör matteelever mer aktiva
Så blir NO-undersökningar mer givande för eleverna
