Debatt: Låt elevernas felsvar forma matteundervisningen
”Jag behöver visa i mitt bemötande att ett felaktigt svar är något vi kan undersöka och lära oss av”, skriver matematikläraren Aria Shahabi.
Debatt Elevernas felsvar behöver få större plats i matematikundervisningen. Att säga att det är tillåtet att göra fel behöver följas av att vi faktiskt använder felsvaren när vi väljer nästa steg, skriver matematikläraren.
Vi behöver undersöka hur eleverna har tänkt och skapa ett klassrum där de vågar visa det de ännu inte behärskar. Ibland blir detta tydligt även när svaret är rätt. Under en lektion i min sjua hade de flesta eleverna svarat rätt på 1,9 × 9. När jag frågade hur de visste var decimaltecknet skulle placeras kom flera olika förklaringar. Ett vanligt förslag var att titta på decimaltecknets placering i uppställningen.
”Okej, jättebra. Vi har ett påstående som vi måste samla bevis för”, svarade jag. Utifrån deras förslag valde jag nästa uppgift: 1,9 × 1,9. Eleverna räknade och skrev sina svar på whiteboardtavlorna. Nu började de reagera på att deras förklaring inte fungerade. Vi resonerade tillsammans om svarens rimlighet och varför påståendet inte höll. Därefter gick vi igenom regeln för decimalernas placering vid multiplikation och eleverna fick använda den i ett nytt sammanhang.
Ger mig bra underlag
Om jag hade nöjt mig med de rätta svaren på den första uppgiften hade jag missat tankarna bakom dem. Följdfrågan gav mig underlag för att välja nästa uppgift och undersöka deras förklaring tillsammans med dem.
För att kunna arbeta så behöver jag få ta del av fler elevers tankar. Efter ett besök på en öppen lektion hos Tuula Maunula på Rinkebyskolan började jag använda små whiteboardtavlor. Alla elever fick skriva och visa sina svar. Jag upplevde att fler deltog, även elever som sällan vågade räcka upp handen. Svaren blev en utgångspunkt för frågor och gemensamma resonemang. Sedan dess är detta något jag använt varje vecka i min undervisning.
Variationsteorin har samtidigt förändrat hur jag väljer uppgifter. Jag väljer medvetet vad som ska vara lika och vad som ska förändras mellan uppgifterna för att hjälpa eleverna att upptäcka en viss skillnad eller ett samband. Elevernas förklaringar ger mig underlag för dessa val. Därför behöver jag både planera noggrant och vara beredd att justera undervisningen utifrån det som kommer fram.
Skapar ett bättre klassrumsklimat
Det kräver också att eleverna känner att deras försök är värdefulla. Jag behöver visa i mitt bemötande att ett felaktigt svar är något vi kan undersöka och lära oss av. När jag tar deras förslag på allvar och vi prövar dem tillsammans vill jag visa att det är meningsfullt att dela sina tankar, även när man är osäker.
I min sjua, som jag tog emot i höstas, utbrast en elev: ”Jag hade rätt!” En annan svarade: ”Det viktigaste är inte att ha rätt utan att man vågar göra så vi kan lära oss.”
Den kommentaren stannade kvar hos mig. Det är ett sådant klassrum jag vill skapa. Vi behöver ge eleverna möjlighet att visa sina tankar och låta det vi får syn på påverka nästa fråga, förklaring eller uppgift.
Aria Shahabi, matematiklärare
LÄS ÄVEN
Det krävs för att en lärarguide ska fungera
Därför tappar många elever självförtroende i matematik