Slutreplik: Snabbspåret får många bildlärare att känna sig vilsna

Bildämnet riskerar att förlora status på grund av att lärosäten själva ansvarar för att utforma utbildningens innehåll, skriver debattörerna.

Debatt Många av dessa lärare känner sig vilsna och står ensamma med ett uppdrag som de i förekommande fall känner att de inte behärskar, skriver Bildlärarnas riksförening i en slutreplik.

Bildlärarnas riksförening

Idag 07:01

Maria Ljung svarade i juli på en debattartikel som Bildlärarnas riksförening (BLRF) tidigare skrivit om nedmonteringen av ämnet bild i skolan. I Ljungs svar uppfattar hon att BLRF misskrediterar fritidslärare som undervisar i bild – vilket inte var vår intention. Vi i BLRF vill i svar på Ljungs debattinlägg lyfta fyra områden som vi anser behöver utvecklas för att skapa förutsättningar för fungerande bildlärartjänster och för bildämnet som sådant.

För det första vill BLRF ha rimliga utformningar av de ”bland-tjänster” som fritidslärare med ämnesbehörighet i prest-ämnen erbjuds. Idag kan en fritidslärare undervisa i sitt prest-ämne utan planeringstid för ämnet i sitt schema, med heldagar utan förtroendetid. Fritidslärare med undervisning i sin tjänst har tre roller: lärare i fritidshem, samverkan med skolan och lärare i ett prest-ämne. Rolluppdelningen påverkar även kvalitén i fritidshemmet då personal ofta känner sig stressade när de rör sig mellan uppdragen. Skolor som även väljer att prioritera bort planeringstid för dessa fritidslärare signalerar en tydlig degradering av just prest-ämnen.

Upprätthåll en viss standard

För det andra måste ämneslärarutbildningen i bild upprätthålla en viss standard. Bildämnet riskerar att förlora status på grund av att lärosäten själva ansvarar för att utforma utbildningens innehåll, vilket leder till ojämna ämneskunskaper hos studenter och lärare över landet. Det krävs 30 högskolepoäng för att bli behörig i ett prest-ämne. Men idag kan du som grundlärare med inriktning mot fritids läsa 15 högskolepoäng idrott och 15 högskolepoäng bild för att därefter få legitimation att undervisa i både bild och idrott upp till årskurs 6. Detta trots att studenten kanske endast fick VFU i ett av prest-ämnena. Många av dessa lärare känner sig vilsna och står ensamma med ett uppdrag som de i förekommande fall känner att de inte behärskar.

För det tredje vill BLRF att alla som har/erhåller en bildlärarlegitimation ska känna sig trygga i att de fått en god utbildning i ämnet, att de fått VFU-tid för ämnet, och att det finns ämneslärartjänster, som gör det möjligt att genomföra en undervisning som möjliggör för eleverna att nå alla målen i kursplanen.

Tidigare erbjöd endast lärosätena HDK i Göteborg, Konstfack i Stockholm och Umeå högskola bildämneslärarutbildning. Då med krav på förkunskaper, det vill säga att studenten gått en grundläggande konstutbildning på folkhögskola eller konstskola i annan regi. Idag ställs inga krav på förkunskaper i ämnet, inte ens gymnasial kunskapsnivå, det vill säga för grundlärare och grundlärare med inriktning mot fritids. Endast Konstfack, Umeå och HDK har idag kvar kravet på arbetsprover vad gäller bildämneslärarutbildningen.

Mycket mer än instrumentella kunskaper

Det diskuteras nu om examinationsrätten ska begränsas till några få lärosäten. Detta kan gynna standarden på utbildningen. Men det krävs mer från lärosätena då fortbildning i ämnet är av stor vikt för att komplettera tidigare ämnesutbildning. Bildämnet är även i ständig förändring på grund av teknisk utveckling vilket gör fortbildning ständigt aktuellt. Detta måste åtgärdas om vi ska bibehålla, i vissa fall återuppbygga, en acceptabel standard på skolans bildämne.

Slutligen vill BLRF ha en kursplan som lyfter både skapandet/görandet och bildkommunikation/bildretorik/bildspråklighet. Vi ser behovet av en bildundervisning som inte begränsas av en lärarutbildning av skiftande kvalitet och omfattning, av schemaläggningar med utrymme för planering i paritet med antal elever, grupper, årskurser, av fungerande och rätt utrustade bildsalar.

Vi i BLRF motsätter oss även en bildundervisning som går tillbaka till enbart instrumentella kunskaper. Ämnets breda kunskapsfält inbegriper många kunskapsformer som inte får plats i den nuvarande timplanen.

Vi väntar nu med spänning på forskningsrapporten ”Bildämnet i förändring: Omkonstruktion och ämnesutveckling i bild i den reviderade grundlärarutbildningen”.

Bildlärarnas Riksförenings styrelse

Janet Eriksson, ordf.

Pernilla Bergman Fridén

Linda Leib

Annica Elfstrand

Kristina Rilbe

Lena Landström

Johanna Broms

Linda Baccstig

Erika Klåvus

Samuel Nilsson