Debatt: AI gör estetisk kunskap oumbärlig
Carsten Brosjö är ämneslärare i teater i Sundsvall.
Debatt När eleven söker orden, väljer en färg eller testar en musikalisk idé skapas kunskap genom arbetet. Frågan om AI handlar därför inte bara om vad tekniken kan göra åt oss, utan också om vad vi riskerar att sluta göra själva, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.
Generativ AI kan snabbt skapa en bild, en låt eller en text som verkar välgjord. Hur detta påverkar skapande och lärande är oklart. Det finns goda skäl att tänka att ju lättare det är att producera uttryck, desto viktigare blir förmågan att tolka och värdera dem. AI-genererade verk kan framstå som genomarbetade, men de avslöjar inte vilka val, perspektiv eller avsikter som har format dem. Därför behöver vi kunna se bortom det färdiga uttrycket och förstå hur och varför det har blivit som det blivit.
Språk är inte bara ett sätt att uttrycka våra tankar, utan också ett verktyg för att tänka. Genom skapande kan vi upptäcka sådant vi ännu inte visste att vi tänkte. När eleven söker orden, väljer en färg eller testar en musikalisk idé skapas kunskap genom arbetet. Frågan om AI handlar därför inte bara om vad tekniken kan göra åt oss, utan också om vad vi riskerar att sluta göra själva.
”Klichéer och intrång”
AI kan ge idéer och oväntade ingångar, men också leda till klichéer och intrång i andras verk. Om maskinen formulerar, sammanfattar och gestaltar åt oss, kan vägen från tanke till färdig produkt bli nästan friktionsfri. Men just friktionen kan vara en del av lärandet, och utan den har vi mindre anledning att våga söka det okända. Det ger oss anledning att värna de situationer där kreativitet övas: där elever möter motstånd, utforskar möjligheter och steg för steg utvecklar sina idéer.
Kreativt arbete växer fram ur egna idéer och i mötet med andra. En scen förändras av en medspelares oväntade drag, en bild får ny mening genom betraktarens blick. I det egna skapandet prövar eleven sina idéer och låter dem utvecklas i mötet med andras perspektiv. Kreativitet och kritiskt tänkande utvecklas genom att elever undersöker, prövar, skapar och reflekterar, med utrymme för olika perspektiv.
Behöver tid, lokaler och behöriga lärare
När AI förändrar villkoren för skapande blir de estetiska ämnenas betydelse tydligare. De ger elever erfarenhet av att tolka, värdera och skapa med omdöme, och att förstå kreativitet och ansvar. Genom praktiskt arbete utvecklas ett eget omdöme, en egen röst och förmågan att skapa mening tillsammans. Tekniken kan utmana vårt tänkande, men bör inte ersätta mänskligt skapande eller kritisk reflektion. Därför blir de praktiska förutsättningarna en kunskapsfråga. Estetiska ämnen behöver tid, lokaler och behöriga lärare. Alla elever bör få möta professionell kultur och själva få skapa. De estetiska ämnena behöver få större vikt i grundskolan och ett estetiskt ämne på alla gymnasieprogram skulle ge fler elever det omdöme som krävs för att granska ett AI-genererat kulturflöde.
Människa och teknik är redan sammanflätade. När maskiner kan producera färdiga uttryck på sekunder blir det viktigt att elever får förstå sin egen skapandeprocess. Frågan är inte hur människan ska konkurrera med tekniken, utan vilka former av tänkande, skapande och omdöme som måste få vara förankrade i mänsklig erfarenhet.
Carsten Brosjö
Ämneslärare i teater, Sundsvall
LÄS ÄVEN
Debatt: Tre krav som stärker kulturen i skolan
Teaterläraren: Därför älskar jag estetiska programmet!
Debatt: Nej, estetiska ämnen är inte pynt på kunskapstårtan
Debatt: Nu trängs konsten ut ur klassrummet
Debatt: Politikerna är ointresserade av att stärka de estetiska ämnena
