Debatt: Nej, estetiska ämnen är inte pynt på kunskapstårtan
Carsten Brosjö är kulturskollärare i Sundsvall.
Debatt Det är svårt att inte bli trött på att behöva bevisa det som redan är så uppenbart för alla som varit i ett klassrum där elever får tid att skapa, uttrycka och förstå, skriver debattören.
Vi är många som har vetat det länge. Ändå måste vi gång på gång påminna om att estetiska ämnen inte är något pynt på kunskapstårtan, utan en viktig del av hela härligheten.
När skoldagarna tyngs av prestationskrav och mätbara mål marginaliseras bild, musik, slöjd, dans och drama till förmån för fler teoritimmar. Men vad händer när sågen sätts i de grenar där elevernas tankar mognar till frukter, och all deras kreativitet faller till marken innan den hunnit smakas?
Gott om goda argument
Jag stöter ofta på frågan: ”Men kan fler timmar i estetämnen verkligen förbättra resultaten i språk och matematik?” Nåväl, OECD:s stora metastudie Art for Art’s Sake? gick redan 2013 till botten med forskningen. Där presenteras flera belägg – inte minst för drama, där över 80 vetenskapligt granskade studier visar att undervisning med drama stärker elevers språkutveckling: läsförståelse, ordförråd och skrivande lyfter när elever får gestalta, lyssna, tänka och tala – med kroppen som verktyg och känslan som kompass.
Samtidigt växer ett annat problem som ogräs i en övergiven trädgård: den psykiska ohälsan bland unga. Och här har vi också starka bevis. Folkhälsomyndigheten har tydligt redovisat hur musik, dans, teater och bild är direkt hälsofrämjande. Körsång dämpar depression. Skapande konst minskar stress. Teater utvecklar empati och självkännedom. Konst och kultur är inte en paus från skolans uppdrag – de är ett av våra mest kraftfulla verktyg för att möta det.
Grundförutsättning för lärande
Trots detta betraktas estetämnen ofta som ett valfritt tillägg – något som lätt kan strykas när schemat blir pressat, eller när repetition inför ”viktiga provämnen” prioriteras. Som om hälsa, konstnärligt språk, kreativitet och kritiskt tänkande vore tillval – inte grundförutsättningar för lärande. Det är svårt att inte bli trött på att behöva bevisa det som redan är så uppenbart för alla som varit i ett klassrum där elever får tid att skapa, uttrycka och förstå.
Vi måste vårda hela skolans ekosystem – inte bara det som ger snabbast möjliga, konkreta resultat. Därför behöver de estetiska ämnena stärkas i grundskolan, och ett estetämne återinföras på samtliga gymnasieprogram. Ingen föreslår att vi ska ta bort idrott för att få plats med mer teori – ändå finns det de som inte tvekar att minska på estetämnena, trots att det är den inre hälsan som riskerar att gå förlorad.
”Står stadigt i egen kraft”
Exempelvis handlar drama inte bara om att stå på scen. Det handlar om att våga tala, att lyssna på andra, att tänka vidare och djupare. Det handlar om att bygga språk, identitet och relationer. Och det gäller alla estetämnen: det handlar om att få vara människa i sitt lärande – inte bara en siffra i ett Excel-ark, utan en levande och lärande människa som känner, tänker och växer.
Så nej – estetämnena behöver inte motiveras genom att de ”hjälper till” med annat. De står stadigt i egen kraft. Men om estetämnen dessutom stärker språk, självkänsla, empati och psykisk hälsa – varför i hela friden ges de då inte samma självklara plats som andra ämnen?
Carsten Brosjö
Kulturskollärare, Sundsvall
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
LÄS ÄVEN
Debatt: Nu trängs konsten ut ur klassrummet
Debatt: Politikerna är ointresserade av att stärka de estetiska ämnena
