I ”Dokument inifrån: Tillbaka till paradiset” berättar Toby Johnson om erfarenheterna efter uppmärksamheten kring ”Paradise Hotel”. Foto: SVT.
Till startsidan
Per Zetterfalk, utbildningsansvarig på Birka folkhögskola, är aktuell med dokumentärserien ”Dokument inifrån: Tillbaka till paradiset”. Foto: SVT.
Nyheter I dokumentärserien ”Tillbaka till paradiset” granskar folkhögskolläraren Per Zetterfalk realitygenrens baksida. Med ”Paradise Hotel” som utgångspunkt skildrar han makt, ansvar och unga deltagare som hamnar mitt i ett system de inte själva styr.
”Kungen av reality”, ”ett högstatusprojekt”… Så beskriver en av redaktörerna bakom dokusåpan ”Paradise Hotel” själva programmet. Men år 2021 föll slottet samman, närmare bestämt då en av deltagarna anklagades för sexuella övergrepp. Programmet stoppades efter hård kritik mot kanal och produktionsbolag, som anklagades för att ha låtit övergrepp ske framför kamerorna utan att ingripa. Just den här händelsen är utgångspunkten för Per Zetterfalk och Kristina Edbloms aktuella dokumentärserie ”Dokument inifrån: Tillbaka till paradiset”, som sänds på SVT Play.
– På ett djupare plan handlar serien om vad som händer när underhållning produceras i en miljö där gränsen mellan spel och verklighet blir svår att upprätthålla, säger Per Zetterfalk och betonar att det inte är en serie som försöker peka ut en enskild skyldig.
– Vi fokuserar inte på skuldfrågan. Vi synliggör de händelser som ligger till grund för det som sker, men dokumentären försöker snarare förstå ett större system – deltagarnas villkor, produktionens ansvar, tystnadskulturen i branschen och vad som händer när unga människor blir bärare av konsekvenser som också handlar om TV-format, bolag och ansvar.
Bilden visade sig vara betydligt mer komplex än den offentliga berättelsen.
Dokumentären bygger på intervjuer med deltagare som i dokusåpan växlar mellan spel och verklighet, samt redaktörerna bakom ”Paradise Hotel”. I kombination med råmaterial från tv-inspelningen, som aldrig tidigare har visats, gestaltas hur styrda deltagarna blev och den psykiska påfrestningen som de beskriver. ”Man var som en pjäs på deras schackbräde”, säger en deltagare som syftar på produktionsteamet. Medan producenten bakom "Paradise Hotel" beskriver serien som en ”liten leksaksvärld”. Men det är inte endast mörker i deltagarnas upplevelser av sin medverkan. De beskriver även hur roligt de hade tillsammans fram till den tragiska händelsen.
Per Zetterfalk.
Per Zetterfalk har arbetat med reality-tv sedan 1990-talet, då han skrev och satte upp en teaterpjäs med en rollfigur som drömde om att få vara med i en dokusåpa – innan genren hade slagit igenom i Sverige. Därefter började han forska på konstnärliga processer och reality-tv vid Dramatiska institutet. I forskningsprojektet undersökte han mötet mellan praktiskt regiarbete och frågan om hur regi kan beforskas. Projektet byggde på flera delar. Han följde och filmade Lars Noréns repetitioner, vilket resulterade i dokumentären ”Kall”. Han fick också möjlighet att följa arbetet bakom dokusåpan ”Riket” – SVT:s uppföljare till supersuccén ”Expedition: Robinson”. I avhandlingen jämförde han regiarbetet bakom ”Riket” med Noréns sätt att arbeta, och med sitt eget arbete som regissör. Avhandlingens titel blev ”Inter esse”.
År 2022 gjorde Per Zetterfalk dokumentären ”Den svenska dokusåpan”, som nominerades till tv-priset Kristallen året efter.
– Den skildrar dokusåpans utveckling från tiden då jag gjorde teaterpjäsen fram till i dag. Det var i samband med det arbetet jag samlade på mig material från ”Paradise Hotel” som inte kunde rymmas i ”Den svenska dokusåpan” och som jag ville fortsätta arbeta med, säger han och fortsätter:
I ”Dokument inifrån: Tillbaka till paradiset” berättar Toby Johnson om erfarenheterna efter uppmärksamheten kring ”Paradise Hotel”. Foto: SVT.
– I just det här fallet fanns det möjlighet att granska något som många redan hade en stark uppfattning om – men där bilden visade sig vara betydligt mer komplex än den offentliga berättelsen.
Så här i efterhand berättar Per Zetterfalk att han aldrig kunde föreställa sig vilken resa dokumentären ”Dokument inifrån: Tillbaka till paradiset” skulle bli.
– Det var en process med många svåra avväganden. Vi ville inte förenkla ett känsligt ämne. Det här är något som många tror sig känna till mycket om, men dokumentären tränger djupare och visar sådant som inte har varit ute i offentligheten på det här sättet tidigare.
Det allra svåraste i arbetet var kontakten och intervjuerna med Toby Johnson, som tidigare tackat nej till intervjuer då han var jagad av medier och mer eller mindre uthängd som våldtäktsman. Till slut flydde han utomlands.
– En annan bild växte fram när jag till slut kunde träffa och prata med honom. När jag frågade Toby vad han hade för förhoppningar med att vara med i dokumentären sa han att han inte hade några, men att hans medverkan kanske kunde visa att han också är en människa. Jag upplevde honom fullständigt tillplattad och att han såg mycket få vägar tillbaka till Sverige. I dag beskriver han hur arbetet med dokumentären har bidragit till att han fått livet tillbaka.
Reality säger mycket om vår tid.
Det finns mycket att lära av den här dokumentären. Catia Hultquist skrev i Dagens Nyheter att hon tycker att ”Tillbaka till paradiset” borde visas i skolorna, på schemat för sex, samtycke och reality-tv. Per Zetterfalk tycker att det är en intressant tanke. Reality är ofta lätt att avfärda som ytlig underhållning, men den har ett enormt genomslag, enligt Per Zetterfalk.
– Reality säger mycket om vår tid: om vikten av att synas, om makt, självbild, grupptryck och gränser. Det är en form som påverkar hur vi kommunicerar med varandra och framställer oss själva. I dag är reality en global kraft i offentligheten. Jag skulle gärna komma ut till skolor och samtala om det här.
Per Zetterfalk är även utbildningsansvarig för filmutbildningen Online Video Creator på Birka folkhögskola. Den handlar om att göra film för sociala medier, från ax till limpa.
– I den traditionella medievärlden finns ofta tydliga roller – klippare, fotografer och dramaturger. Men när man arbetar med sociala medier behöver man i högre grad kunna bära hela processen själv. Det är en modern kreatörsroll. Hos oss får deltagarna lära sig att utveckla idéer, filma, klippa, publicera och analysera hur videoinnehållet fungerar online.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.