Kalle Norwald i sitt arbetsrum där han tar emot klienter varje dag. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Psykoterapeuten och sexologen Kalle Norwald har föreläst på folkhögskolor ett flertal gånger. Foto: Oskar Omne.
Porträtt Folkbildaren och sexologen Kalle Norwald gör det han alltid har drömt om. Som tonåring kämpade han för att överleva. I dag hjälper han andra att förstå sig själva – med forskningen som kompass.
Två röda ballonghjärtan strävar åt alla håll samtidigt. Det blåser halv storm och Kalle Norwald, klädd i svart kostym med vit tröja under, kämpar för att ha kontroll på ballongerna samtidigt som fotografen Oskar ger honom instruktioner. Men socionomen, den stolta socialarbetaren, psykoterapeuten, sexologen och folkbildaren Kalle Norwald utstrålar tålamod och lugn, precis som inne på mottagningen en stund senare.
– Om mitt femtonåriga jag hade sett mig nu så hade han nog blivit ganska förvånad. Jag var så jävla mobbad i grundskolan så jag trodde inte ens att jag skulle leva nu. Om vi hade mötts så hade jag bara velat krama honom och hjälpa honom förstå att det faktiskt skulle bli bättre.
Kalle Norwald i sitt arbetsrum där han tar emot klienter varje dag. Foto: Oskar Omne.
Intervjun börjar med en lågmäld men hård känslosmäll. Utan det som pågick då i Orminge i södra Stockholm hade han inte bestämt sig för att göra det han ägnar sig åt nu. Kalle Norwald uttrycker sig både noggrant och precist med få svordomar. Därför dånar ”… så jävla mobbad” i rummet. Trots att han inte höjer rösten. Den enda han gör för att markera, förutom ordvalet, är att dra ut på orden just i den stunden. Om han alls såg en framtid skulle det inte vara i någon form av offentlighet. Det är ingenting han har strävat efter. Det har bara blivit så. Det har kommit med jobbet. Mer om det senare. Men han visste tidigt att han ville jobba med sexualitet på något sätt även om han inte ens visste vad en psykoterapeut eller en sexolog gör.
– Det låter som en klyscha men jag drömde om att få vara en som hjälper andra att inte må som jag gjorde då. Så det är verkligen en jobbförmån att få sitta i stolen du sitter i nu och hjälpa människor att må bättre.
Man måste själv gå i psykoterapi för att äga sin egen skit.
Själv sitter Kalle Norwald i den soffa hans klienter brukar sitta i. Han konstaterar att det är vanligt bland till exempel personer med ätstörningsproblematik eller personer som har haft djupa depressioner, att de sedan väljer att arbeta med att själva hjälpa andra med liknande problem och att det både handlar om att vilja göra vad man kan för andra människor och om att skapa klarhet och förstå sin egen historia.
Jag frågar om han mitt i allt mörker måste haft en tro på sin egen förmåga, att han skulle göra det bra?
– Ja, när jag tittar i backspegeln måste det väl ha
funnits något som gjorde att jag höll mig kvar. Det har jag tänkt mycket på. Som psykoterapeut måste man själv gå i psykoterapi för att äga sin egen skit, för att sedan applicera den på sina klienter. Jag hade inte så många kompisar men några av dem räddade livet på mig. Två av dem är jag fortfarande otroligt tight med.
Men det var inte bara kompisarna som gjorde livsavgörande skillnad. 1996 kom det brittiska bandet Spice Girls. Tjejerna i bandet tog för sig och slog igenom stort. Själv var han tio år gammal och tänkte: Kan de så kan jag. Han uttrycker det som att han med deras hjälp fejkade en självkänsla som hjälpte honom att faktiskt få bättre självkänsla på riktigt. Den mobbning han utsattes för var kopplad till den han var. Han var flamboyant, han satt med benen i kors, hans röst var ljus.
Kalle Norwald debuterade som expert och sociolog i SVT:s ”Gift vid första ögonkastet”. Foto: Oskar Omne.
Kalle Norwald ville bort och bestämde sig för att inte gå på den kommunala gymnasieskolan i Nacka utan valde med stor omsorg i stället en liten friskola inne i Stockholm. Han säger att det var ett av de bästa beslut han någonsin har fattat. Då kom han ut som homosexuell och det steget var otroligt viktigt för honom även om vissa i hans närhet redan visste.
– Det var jättejobbigt men jag visste att jag hade
två val. Antingen ta livet av mig eller skapa min egen historia, och då valde jag att skapa min egen historia.
Ansiktet skiner upp, det är som om han andas ut även nu många, många år senare. Han konstaterar apropå mobbarna att även mobbare ofta mår väldigt dåligt och att det är viktigt att komma ihåg. Som vuxen.
– Än i dag har jag nog inte förlåtit mina mobbare men jag har haft det som en eld i baken, att motbevisa dem. Jag är inte en jävla bög i negativ mening. Jag är en jävla bög med pondus. Men det är inte det som definierar hela min personlighet. Inte alls.
Än i dag har jag nog inte förlåtit mina mobbare.
Tidigt märkte han hur stämningen i rummet förändrades när något som alls påminde om sex och sexualitet nämndes eller antyddes. Hans farmor och farfar var frireligiösa så hos dem var sex-tystnaden kompakt och ja, likadant var det i skolan när det skulle pratas om sex och samlevnad. Läraren satte på en videofilm och lämnade rummet. Kalle Norwald lämnar inte rummet. Han vill vara en som gör svåra saker begripliga, gärna med humor. Han har, som han säger det, ena benet i forskningen och det andra i klinik. Han träffar människor. Han är inte bara en expert som syns i media utan han jobbar evidensbaserat.
Det stora mediala genombrottet kom år 2020, precis i början av pandemin, när hans första säsong som sexolog i SVT:s ”Gift vid första ögonkastet” sändes. Redan innan hade han pratat om sexualitet och relationer i public service och Nyhetsmorgon men igenkänd av den stora massan, det blev han i det så populära relationsprogrammet. Sedan var han med i fem säsonger och nu är det i stället Suzann Larsdotter som har tagit över hans uppgift i rutan. De två delar för övrigt mottagning på Södermalm.
Kalle Norwald bestämde sig tidigt för att jobba med sexualitet och med att hjälpa andra att må bättre än han själv gjorde som ung.
Att vara sig själv och att säga vad man tycker kan provocera, han har sina haters. Det kostar på att synas och höras i offentligheten. Det kostar också på att jobba mer än heltid lite för länge. För så har det varit för Kalle Norwald.
– Jag älskar mitt jobb, men jag måste lära mig att älska andra saker också. För att hålla längre. Jag är fortfarande, tack och lov, en nyfiken person och jag gillar att utmanas i mina perspektiv och få andras berättelser och syn på saker och ting. Därför är psykoterapi så spännande.
Entusiastiskt pratar han om forskning, om hur det plötsligt kan komma en ny studie som säger tvärtom, som kommer med något helt nytt. Han beskriver det som otroligt tillfredsställande. Och när Kalle Norwald är ute och undervisar uppskattar han att få träffa människor som inte tycker som forskarna.
– ”Gud vad spännande, låt oss stanna här och se vad som sker.” Vissa tycker att det osäkra och ovissa är obehagligt, men det tycker inte jag.
Konstnärliga klitoris. Foto: Oskar Omne.
Han har många roller, många hattar och en av dem är folkbildarmössan, oavsett om han talar om konst och sexualitet på en folkhögskola eller om han är i tv eller radio. Han gör som han gör några gånger under vårt samtal, börjar om för att orden ska hamna rätt.
– Sexologi är ett ämne som väcker många tankar och känslor hos folk. Många tänker att sexualitet är något som bara är men så är det inte. Som med så många andra av våra beteenden måste vi anstränga oss för att bli bra. Vi har också en lång tradition av att inte lära ut tillräckligt med kunskap om våra kroppar, säger Kalle Norwald.
För att exemplifiera pekar han på en klitorismodell i fönstret. Hur stor är egentligen klitoris? Ja, det är det många som inte vet. Så rätar han på ryggen och förklarar att han inte tar lätt på sitt uppdrag som folkbildare. Då gäller det att ha forskningen i ryggen. Han tittar på klockan. Snart kommer nästa klient.
LÄS ÄVEN:
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.