Färre på folkhögskola – tredje året i rad

Ny statistik från SCB visar att antalet deltagare minskar på folkhögskola för tredje året i rad. Det gäller för samtliga typer av kurser: allmän kurs, särskild kurs och korta kurser.

Den senaste mätningen är från 2025. Då samlade allmän kurs 17 809 deltagare. Det kan jämföras med 22 469 deltagare år 2021. Minskningen av deltagare inleddes år 2022 och trenden har fortsatt. Dock har antalet kvinnliga deltagare ökat något mellan år 2024 och 2025. Men minskningen av antalet manliga deltagare har gett en total minskning på allmän kurs. Olle Westberg, generalsekreterare på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), ger en förklaring till tappet.

– Det handlar inte enligt vår bild om att det är färre som vill gå på folkhögskola utan det handlar om uteblivna uppräkningar av statsbidraget. Det är tråkigt för de som nu vill studera på folkhögskola men inte får möjlighet. Det stora tappet skedde mellan 2022 och 2023 när de tillfälliga platserna under pandemin försvann, säger Olle Westberg.

Särskild kurs, som även kallas profilkurs, samlade 42 016 deltagare år 2022 medan antalet tre år senare sjunkit till 36 494. Vanliga utbildningar här är inom estetiska områden samt yrkeskurser som undersköterska, lärarassistent och socialpedagog.

Olle Westberg menar att landets folkhögskolor vill ta emot fler deltagare och att behovet är stort. Han hänvisar till den höga arbetslösheten och att stora grupper saknar rätt utbildning för att kunna ta de arbeten som finns. Dessutom väntar stora pensionsavgångar.

–  Folkhögskolan är beredd att ta ett större ansvar men regeringen har tyvärr valt att satsa på andra utbildningsformer för vuxna, till exempel yrkesvux som inte förmår att rekrytera. Folkhögskolor har ett sätt att jobba som får människor att vilja studera, fullfölja sina studier och bli en del av att lösa den stora kompetensutmaningen. Men folkhögskolan är i dagsläget tyvärr underfinansierad och en underutnyttjad del av det svenska utbildningslandskapet.

Folkbildningsrådet har i sitt budgetunderlag föreslagit 5 000 nya årsstudieplatser under perioden 2027–2029, varav 2 500 redan hösten 2027.

– Det är klokt med en successiv utökning av antalet platser. Det är bra för de som får chansen att gå på folkhögskola och för det svenska samhället.

Olle Westberg hoppas att värdet av folkhögskola ska lyftas i valrörelsen.

– Jag vet att många folkhögskolor bjuder in riksdagspolitiker för att visa sin verksamhet och öka förståelsen för utbildningsformens betydelse. Vi kommer inte att tävla med till exempel frågor om sjukvårdens utbyggnad i valrörelsen. Men vi är en del av lösningen även där med utbildning av undersköterskor. Vi är även del av lösningen med allmän kurs där deltagare får behörighet för vidare studier eller arbete och vi är en del av lösningen inom flera politikområden, säger han.

Korta kurser samlade 32 606 deltagare på folkhögskola förra året jämfört med 39 147 deltagare år 2022.

LÄS ÄVEN: 

Miljonkostnader sätter press på Hellidens folkhögskola