Folkbildningsrådet.
Tuffa prioriteringar räddade folkhögskolor
Gabriella Idholt (överst) är rektor på Hellidens folkhögskola och Matilda Senewiratne är rektor på Sommenbygdens folkhögskola. På bilden skymtar Hellidens folkhögskola. Foto: Privat.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Hellidens folkhögskola i Tidaholm har tagit sig igenom en tuff ekonomisk kris. Men de klarar inte fler omställningar, berättar rektor Gabriella Idholt för Västgötabladet. Stora nedskärningar har hjälpt till att vända ett tidigare underskott på 4,3 miljoner. De nya intäkterna kommer framför allt från sommar- och helgkurser, utveckling av restaurangen, uthyrning av rum och en markaffär med Tidaholms kommun. De har även tvingats ställa in kurser och inte ersatt personal som gått
i pension. Skolan är fortfarande pressad, enligt Gabriella Idholt, som ändå tycker sig se ett ljus i tunneln.”
– Helliden är fortfarande Helliden, säger hon och lyfter fram personalens insatser.
700 000 kronor plus
Även Sommenbygdens folkhögskola i Tranås har varit nära en konkurs. Genom svåra prioriteringar har skolan nu lyckats vända ett underskott till överskott. Ett minskat antal heltidskurser och lokaluthyrning till dagkonferenser och privatpersoner har bidragit till ökade intäkter. I år går de plus, berättar rektorn Matilda Senewiratne för Sveriges Radio. ”Nästan 700 000 kronor, från att beräknat gå minus en halv miljon.”
Men hon är inte nöjd. ”Vi skulle kunna göra så mycket som behövs i samhället, men nu gör vi så lite som vi måste för att klara oss, helt enkelt.”
Dystra siffror
I februari presenterades Folkbildningsrådets rapport om det ekonomiska läget, som bygger på en enkätundersökning.
Underskottet har ökat kraftigt på landets folkhögskolor. Hela 95 skolor redovisar ett underskott under 2023. 67 procent av de svarande folkhögskolorna har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs.
Folkbildningsrådets rapport visar också att många folkhögskolor är oroade för vilka konsekvenser nedskärningarna får för de mest utsatta deltagarna, de som är i behov av extra stöd. En av de svarande i rapporten säger: ”… man känner en frustration och förtvivlan över alla de personer som behöver oss och som vi skulle kunna erbjuda goda möjligheter att undvika hamna i utanförskap. Vem ska ta hand om dem? Vart ska de ta vägen?”
LÄS ÄVEN:
95 folkhögskolor går med underskott
